Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Lilla Bält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– General, sade han, tag detta till minne af er
färd. Hädanefter skall ni bära Fyens vapen i er grefliga
sköld. Och hädanefter – tillade konungen med stolt
tillförsikt – skola vi besöka min broder Fredrik i
Köpenhamn.
– Och hädanefter – hviskade Dahlberg till Klas
Tott – skall Bertelsköld erhålla ännu en socken att
spoliera i Finland.
– Ja – svarade Tott i samma ton – ifall där ännu
finnes en socken i Finland att bortgifva; jag tviflar därpå.
Om kvällen förplägades trupperna extra, och anförarne
icke mindre. Det är bekant att Carl X Gustaf
var en lika väldig dryckes- som slagskämpe. Dessa
vilda krigarevanor hade han dels från trettiåra kriget,
där vin flöt i strömmar ej mindre än blod, dels också
från den tysta längtans och ärelystnadens tid, då han
i frivillig landsflykt på Öland i hemlighet suckade efter
Sveriges krona. Mången gång – och senast under mordbrännaretåget
med Rakoczi i Polen – hade konungen
burits oklädd i säng, och likväl sågs han följande
morgon, tidigt som alltid, i rastlöst arbete. Också nu
flöt det ädla rhenska vinet, plundradt ur källrarne af
Holsteins och Slesvigs rika riddaregods, och konungens
exempel följdes af de fleste härförarne. Rundtomkring
i officerskvarteren dracks Danmarks undergång i botten,
och stundom nämndes därvid äfven Bertelskölds namn
såsom den förste, hvilken bevisat möjligheten att rida
öfver Bälten.
Icke långt från prästgården hade tio eller tolf
högre officerare af dem som icke hörde till konungens
förtrognaste omgifning slagit sig ned kring ett välförsedt
bord i en rymlig bondstuga. Bragder och vin lifvade
hjärtan och tungor. Det var dock en stor, en händelserik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
