- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Förra afdelningen /
105

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. »Lappland är återfunnet»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bord. Ännu var han, ehuru fet och ovig, en ganska
skicklig ryttare. Det fanns knappast i Sveriges rike en
bättre skytt än konungen, och han roade sig icke sällan
att skjuta öronen af en hare i fullt språng, i det han
lämnade åt sina hundar och jägare det simplare görat
att döda villebrådet. Däremellan höll konungen, likasom
de store Carlarne, till godo med färskt smör och gul
grädde i prästgårdarna, likväl så att hans franska kock
benäget hjälpte prästmor vid anrättningarna; ja, det
hände till och med att konungen icke försmådde en
filbunke, serverad i bondgårdarna af någon vacker tös,
men där skulle vara kanel och socker på, hvilka ej
fingo saknas uti den lilla silfverbeslagna reskantinen, som
hofmästaren alltid medförde för att krydda landsbygdens
grofva smak efter hans nådes finare kännedom af den
gastronomiska vetenskapen.

Våren var långt liden och snön redan till stor del
borta. Man hade i dessa mera befolkade trakter icke
lyckats ringa mer än en enda björn, och sedan denne
var fälld efter alla konstens regler af konungens egen
kula, gick det löst på räfvar och annat villebråd, hvarpå
trakten hade ett ymnigt förråd. Nu var jagten slutad
för dagen, och konungen hade låtit arrangera en fin
supé på prästgården. Här saknades hvarken spanska
viner eller kraftigt öl, och eftersom konung Fredrik var
en folkelig konung, hvilken hade sina skäl att stå väl
med Sveriges allmoge, voro äfven några af nejdens
anseddaste bönder inbjudne att deltaga i gästabudet.

Konungen var gemenligen mycket mild och nådig, när
han slapp lös från de besvärliga regeringsomsorgerna.
Han behagade i nåder infinna sig på ett bröllop, hvilket
samma kväll, ej utan små biafsikter på äran af ett
kungligt besök och hoppet om kunglig frikostighet, var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/d/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free