- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Förra afdelningen /
129

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Junos hämnd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gil Blas, för att tillfalla Don Juan. Lyckligtvis gaf
hennes förtviflan henne mod att sauvera sig, i det hon
knöt gardinerna tillsamman och hissade sig ned från
ett fönster i andra våningen. Hon gäckade ännu engång
sina förföljare. Midt i natten och darrande af köld,
sökte hon refuge hos en af mina hofdamer, grefvinnan
Liewen. Här, först här, sire, röjde hon, för att
rättfärdiga sig, denna kedja af skandal och intriger, för
hvilka hon så länge varit ett offer; och ni, grefve
Bertelsköld, kan désavouera er syster, om ni har mod
därtill. Men ni har det icke. Ni har bedragit mig,
grefve, infamt bedragit mig! Jag ansåg er för en ädling,
en statsman; jag var nära att anförtro er vår kronas
högsta intressen, och ni har forcerat er egen syster
att demaskera er. Eländige charlatan som ni är, tror
ni att Ulrika Eleonora låter behandla sig som en
hertiginna af Orleans? Fruktar ni icke, ni dubbeltungade
lycksökare, att min vrede en dag skall écrasera er?
Ah, monseigneur af Hessen, och ni, grefve af Ingenting
– hvar ert grefskap må varit i tiden – för det att
han icke mera finns, för hvilken I och världen darrat,
så tron I er kunna trampa under fötterna en kvinnas,
en makas heligaste rättigheter; men I hafven glömt,
messieurs, att denna kvinna ännu i dag är Sveriges
drottning!

Ulrika Eleonora betäckte ett ögonblick ansiktet
med sin fina spetsnäsduk och bortsköt konungens hand,
som fattade hennes för att trycka den till sina läppar.
Därpå fortfor hon med något mera själfbeherskning:

– Denna flicka, denna »Lappland», som ni kallade
henne, hade en älskare, en simpel, men honett person
som hon själf. Han följde henne hit för att befria
henne ur edra klor, messieurs, och edra handtlangare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/d/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free