- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Fjärde cykeln. Förra afdelningen /
281

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 19. Lektioner på harpa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– Ers nåd behagar raljera ...

– Visst inte, man finner ej alla dagar en god
flöjt. Kanhända har Ester mera lust att lära sig flöjt
än harpa.

– Sicken en! Jag vill inte skilja fyrskaft från
dräll, om inte hans nåd slog hufvudet på spiken. För
att säga sanningen, så ha barnen länge haft likasom ett
godt öga till hvarandra, och fastän Ester är en nog illa
uppfostrad flicka, så tviflar jag inte att hon med goda
lämpor kan blifva en duglig hustru, och alldeles barfota
kommer hon ej heller till huset, så att ... ja, om det
behagar ers nåd, står mitt ringa hus hjärtans gärna till
tjenst för en så artig herre, och harpan kan ers nåd
gärna ta med; det kan vara så godt som att städsla en
gammal supig organist för ett kvarter risgryn i timmen.

Den unge ädlingen från Fredrik I:s hof smålog åt
jämförelsen och antog inbjudningen. Själfva de bjärta
motsatserna hade något lockande och pikant. På ena
sidan hans onkel presidenten, den högdragnaste aristokrat
som någonsin blickat med förakt på packet inunder sig
– på andra sidan Larsson, den mest inbitne demokrat
som någonsin ropat ve öfver adelsväldet – mellan dem
en krämaremadam, som skrek på frihet och var färdig
att kyssa de förnämas kjortelfållar – vidare ett
naturbarn, som skulle dresseras efter nyaste Stockholmsfasoner
– slutligen han själf, arftagaren af ett lysande namn,
promenerande direkt från hofvet för att midtibland
lärftspackorna ackompagnera Calle Sagers flöjt, för det nöjet
att se en liten borgarflicka, som hans onkel knappt skulle
ansett värdig en plats som kammarjungfru – och detta
allt under risk att, om han upptäcktes, om han misstänktes,
göras arflös af den ena och kastas ut genom
fönstret af den andra; kort sagdt, denna situation

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:21:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/d/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free