Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. En stor skådespelare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och för hvilken konungen utbad sig stödet af Frankrikes
vänskap.
Efter en stunds tystnad hopvek konung Gustaf
papperet, inlade det med ovanlig omsorg i ett yttre konvolut,
förseglade det med egen hand och räckte det
därpå åt sin handsekreterare, som vakat med honom
natten igenom för korrespondensen.
– Till grefve Creutz i Paris, sade han.
Sekreteraren mottog konvolutet och skref utanskriften
därpå.
– Har ni ihågkommit alla grefvens titlar? frågade
konungen.
– Ja, ers majestät, svarade Paul Bertelsköld.
– Godt. Är kuriren i ordning?
– Han väntar i förrummet.
– Se till att han på ögonblicket beger sig åstad,
och utan att tala med någon.
– Det skall ske, ers majestät.
Konungen kastade sig uttröttad i en fåtölj, och
hans annars så lifliga ansikte uttryckte en nedslagenhet,
som gränsade till förtviflan.
– En planka, en enda planka, på hvilken jag tryggt
kan stiga! suckade han nästan ohörbart.
Man anmälde att kanslipresidenten baron Düben, en
af Mössornas chefer, anhöll om audiens.
– Min frisör! utropade konungen lifligt, ty han
hade icke ännu gjort sin morgontoilett, och i deshabillé
kunde kanslipresidenten omöjligen mottagas.
Frisören gjorde sin sak med skicklighet, kammartjenaren
täflade med honom i nit, ett fint, nästan omärkligt
smink anbragtes på de bleka kinderna, och innan
kort trädde konungen med strålande ansikte ut i audiensrummet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
