- Project Runeberg -  Svenska Familj-Journalen / Band V, årgång 1866 /
244

(1869-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lübeck.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lübeck.



Denna under medeltiden mäktiga handelsstad anlades år
1144 af grefve Adolf II af Holstein-Schaumburg, och
uppsvingade sig småningom till den förnämsta bland
hanseförbundets medlemmar. Staden är omgifven af starka
murar, men uti vallarnes ställe hafva vackra promenadplatser
blifvit anlagde. Uti stadens medelpunkt ligger dess största
torg, och bland dess gator är Breitenstrasse, som stryker midt
igenom staden, den förnämsta. Byggnaderna äro dels gammalmodiga,
dels nya och smakfulla. För den nuvarande befolkningen
är staden för stor, i följd hvaraf den, med undantag
af stora torget och de förnämsta gatorna erbjuder en föga
liflig anblick. Lübeck är säte för de fyra fria tyska städernas
gemensamma öfverappellationsrätt, samt har 7 luterska
kyrkor, af hvilka de förnämsta äro: Domkyrkan, Mariakyrkan
(med tvenne torn af 400 fots höjd, en storartad byggnad af
ädelt byggnadssätt); Aegidiikyrkan, den minsta af dem alla, med
ett torn af 332 fots höjd; Petrikyrkan med vackra målningar
och ett konstnärligt urverk; Jakobskyrkan, af enkelt och ädelt
byggnadssätt. Bland stadens andra byggnader utmärker sig
det i forngötisk stil uppförda rådhuset, med stadens börs.
Lübeck har många milda stiftelser, hvilka tillsammans äga en
förmögenhet af 18 mill. mark. Fabriksindustrien är icke så
betydande som fordom, men utgör dock en vigtig näringsgren.
Staden har ett skeppsvarf och ett jerngjuteri. Handeln har
likaledes sjunkit ansenligt från sin fordna betydenhet. Såsom
speditionsort är dock Lübeck ännu den ansenligaste vid östersjön
och hamnen besökes lifligt af främmande skepp. Stadens
hamn är vid Travemünde.

illustration placeholder


Lübeck intager ett märkligt rum uti Sveriges historia.
Då staden 1246 belägrades af danske konungen Erik
Plogpenning, sökte den bistånd och undsättning dels hos staden
Wisby, dels hos Sverige. Detta beviljades och en svensk samt
gotländsk flotta samlades i Wisby. I anledning deraf att danske
konungen tillspärrat Tvavefloden med jernkedjor förseddes
skeppens kölar med starka jernbeslag, och då de kommo
seglande uppför Trave, gynnade af en frisk vind, sprängdes
de danska jernkedjorna och flottan kom lyckligt fram till
Lübeck, samt försåg staden med alla dess behof, hvarigenom
danskarne tvungos att upphäfva belägringen. Ömsesidiga
handelsförbindelser gåfvo sedan anledning till många underhandlingar
och traktater samt ett stundom vänskapligt, stundom
fiendtligt förhållande mellan Sverige och Lübeck. Gustaf Wasa
tog den 30 September 1519 sin tillflykt till denna stad, då
han lyckats rädda sig ur danska fångenskapen, och Lübecks
råd skänkte honom en fristad mot Kristians reklamationer,
hvilken handling, förestafvad lika mycket af statskonsten som
af ädelmodet, sedan blef af största inflytande på Sveriges
öden. Då Gustaf började sin uppresning mot danska öfvermakten
erhöll han från Lübeck understöd, bestående af skepp,
folk och penningar. Denna hjelp blef dock lika dyrköpt som
gagnlös. Då Norrbys flotta var af motvind innestängd i
Stockholms skärgård skulle hon kunnat blifvit tillintetgjord af
svenskarne, om ej de 15 stora lübeckska skeppen svikit dem, just
vid sjelfva anfallet. Amiral Brun föregaf att en blindklippa
låg i farvattnet, hvarigenom han hindrades att framrycka: men
i sjelfva verket handlade han så i följd af hemliga instruktioner.
Äfven afslogs Gustaf Wasas begäran, att få mot
pantförskrifning af tvänne slott af honom låna 2 kanoner, för att
dermed angripa Norrby. Icke desto mindre fordrade lübeckarne,
på Strengnäs riksdag, ofördröjlig betalning af 68,681 mark
lübskt, för deras bistånd, och, ifall de ej kunde genast
godtgöras, oinskränkt handelsfrihet på Sverige, hvilken fordran
Gustaf nödgades bevilja. Då likväl sedermera Lübecks makt
aftog i samma mån som Sveriges tillväxte, måste stadens råd
nedstämma sina anspråk, och när de 1553 åter började allt
för mycket stegra dem, afbröt Gustaf alla underhandlingar,
samt vidtog till och med några krigsrustningar, för att gifva
eftertryck åt det sjelfständiga och kraftfulla språk, som han
numera kunde föra. – I sednare tider förekommer Lübeck
äfven några gånger i svenska krigshistorien, såsom då en svensk
fördelning, under öfverste Morians befäl, ungefär 1,200 man
stark, hvilken innehaft Lauenburgska landet, efter slaget vid
Jena drog sig undan till Lübeck, och der gick ombord på
några fartyg, för att afsegla till Stralsund, men hade missödet
att den 6 November 1806 tillfångatagas på Trave af
fransmännen, under då varande marskalkens, fursten af Pontecorvo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:24:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/famijour/1866/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free