Svenska Familj-Journalen / Band 17, årgång 1878 / 17 (1869-1885) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En tur utefter Dalslands kanal. Herm. H-g. - Färgerna. x.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framskymtar Fredrikstens fästning från sin branta
klippa; ännu några backar upp och ner och vi
stanna i den vid Iddefjorden belägna vackra staden
Fredrikshall. – Mycket sevärdt gömmer sig inom den
lilla staden; hvad ingen svensk lärer försumma att
taga i betraktande, är den storartade utsigten från
fästningsvallarna samt den minnesvård, som 1860
restes af svenska armeen öfver konung Karl den tolfte.

Det gifves ännu en väg, på hvilken man från Dalslands
kanal kan komma till Norge och Fredrikshall. Midt emot
Lennartsfors går från Foxen en hästbana till Oteid
i Norge, hvarifrån är direkt ångbåtskommunikation på
Fredrikshall. För dem, som önska göra denna tur, stå
jernvägens lastvagnar gerna till tjenst. Med afseende
på det för hvarje år ökade antalet af resande har
det blifvit ifrågasatt, att föranstalta några kupéer,
en anordning, som säkert från många håll skulle motas
med stor tacksamhet.

Efter vi föresatt oss att taga en noggrann kännedom
om Dalslands kanal, göra vi efter återkomsten från
Fredrikshan en liten lusttur från Lennartsfors till
Töcksfors. Vid Lennartsfors bruk stiga vi om bord på
den lilla ångaren Töcksfors, som i rask fart förer oss
norr ut öfver den halfannan mil långa Foxen. I början
utbreder sig en temligen vid vattenyta, omgifven
af höga, skogomkransade stränder; men snart draga
sig stränderna tillsammans för att vid Fågelviks
kyrka öppna en ny utsigt af hänförande behag. Höga,
af barrskog krönta bergstoppar omvexla med lägre,
af löfskog klädda kullar, under det i bakgrunden
resa sig de väldiga Hånsfjällen i Norge. Taflan är
onekligen slående och undgår ej att göra behörigt
intryck på hvar och en, som ej är allt för bortskämd
af vår högnordiska fjällnatur. Emellertid närma sig
stränderna åter hvarandra; ångaren inlöper i en lång,
smal vik och stannar vid det nära Töcksmarks kyrka
vackert belägna Töcksfors bruk.


Belveder vid Håfverud.
(Teckning af C, S. Hallbeck.)

Men ännu ett par Utflygter stå oss åter. Några af de
ångbåtar, som gå på Dalslands kanal, fortsätta färden
på Selången ej längre än till det förut omnämnda
Gustafsfors bruk. Härifrån leder en vacker
kanal med en sluss förbi den mötande
forsen in i sjön Vestra Silen, hvilken, utmärkt af
samma nordiska allvar, som de öfriga sjöarna i norra
Dal, bjldar en två mils beqväm vattenled ända upp till
Silbodal och Årjengs gästgifvaregård i Vermland. Men
den egentliga ångbåtstrafiken går ej hitåt. I sjöns
sydöstra hörn öppnar sig en kanal med tvänne slussar
och förer upp till sjön Östra Silen. Bland de många
natursköna ställen, som utmärka denna trakt, tages
priset utan fråga af Krokfors, som ligger på en
höjd mellan de bägge sjöarna och der utsigten af
mången ställes främst bland herrliga naturtaflor
vid Dalslands kanal. Och slutligen nämna vi, att vid
Snäcke, ej långt från Köpmannebro – der vi började
vår färd – leder en sluss in i sjön Ånimmen, på
hvilken en af kanalens ångare gör sidoturer till,
bland andra ställen, det på en med täta skogspartier
smyckad ö belägna vackra, tornprydda herresätet
Henriksholm.

Trafiken påo kanalen har årligen ökats. Ar 1872 gingo
från Venern inåt Dal fyra ångbåtar och i närvarande
stund uppgår antalet af dem till väl ett dussin. Flera
af dem hafva namn efter ställena, som utgöra deras
ändstationer, såsom: Billingsfors, Gustafsfors,
Kollsbo och Töcksfors; andra hafva blifvit uppkallade
efter några af de sjöar, genom hvilka kanalen går,
såsom Laxen, Selången och Östersilen; en bär namn
efter kanalens nominelle anläggare Verner Ericson; en
norsk ångare, Oteid, plägar om sommaren göra lustturer
från norska gränsen till Venern och Kinnekulle.

Det är väl bekant, hvilka nya förut okända utsigter
senare tiders kommunikationsväsen öppnat inom
fäderneslandet; ingenting öfverträffar likväl i
den vägen Dalslands kanal. Hela den sträckning,
genom hvilken kanalen framgår, utgör en oupphörlig
vexling af höjder och bråddjup, strömmar och sjöar,
af mörka skogar, leende ängar, grönskande lundar;
och oaktadt dessa nya, ständigt vexlande förändringar
i naturens rika panorama, utmärker sig hvarje tafla
för en oväntad mjukhet i sluttningarnas våglinier,
i löfverkets massor och i böjningen af stränder och
dalgångar. Det hela är ett Sverige i sammandrag,
men Sverige i dess fagraste, mest intagande naturskiftningar.

Herm H-g.

Färgerne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>