Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Masaniello. J. M. - Insekternas bal. X+
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
var likblek och utmattad; medvetandet synes återkommit
och dermed äfven samvetets anklagelser öfver hans
föregående mordgerningar jämte en aning om hans snart
förestående ändalykt. Då erkebiskopen inträdde i
kyrkan, skyndade han denne till mötes, knäföll och
sade, det han ganska väl såg att folket öfvergifvit
och förrådt honom; derjämte bad han erkebiskopen
anmoda vicekonimgen, att med adeln företaga en
högtidlig procession till den heliga jungfruns ära,
på det, om han skulle dö, han åtminstone kunde göra
det med gladt mod. Filoma-, rino lofvade detta och
fortsatte vägen till högaltaret. Men då han börjat
messan, afbröts han af Masaniello, som uppstigit i
en predikstol och med ett krucifix uti handen besvor
folket, att ej öfvergifva honom, erinrande detsamma
om allt hvad han för dess skull uträttat, hvilket
mod han visat, hvilka faror han utstått och hvilket
förbittradt hat han ådragit sig. Emellertid erkände
han de missgerningar, han begått, samt uppmanade sina
åhörare att, liksom han, bekänna sina synder for att
afvända Guds vrede. Men då hans tal urartade till
osammanhängande meningar och på det högsta störde den
heliga akten, blef han öfvergifven af sina trogna,
hvarpå Filomarino genom sina munkar med vänliga ord
lyckades få honom ned ur prcdik-
honom lämplig att utföra det svåra värf, han åtagit
sig och hvilket han törhända äfven lyckats fullborda,
om ej fruktan för mördare, öfveransträngning,
sinnesrörelser af den mest skiljaktiga beskaffenhet
samt möjligen äfven det erhållna giftet, rubbat hans
förstånd och föranledt honom till handlingar, som
gjorde hans fall oundvikligt. Emellertid utgör den
enkle, fattige fiskarens bjeltemodiga uppträdande en
företeelse af djupt tragisk natur.
Så fort den fruktade folkledarens död blifvit
bekant, fylldes Neapels gator och torg åter af de
högre ståndens herrar och damer, som jublade öfver
befrielsen från den ständiga ångest, i hvilken de
sväfvat. Soldaterna inträngde åter i staden och
besatte alla vigtiga punkter. Vicekonungen företog
med ett stort följe en kavalkad till domkyrkan
San Gennario, der han tackade Gud för den lyckliga
händelsen. De på torget uppstaplade sakerna återgåfvos
åt sina ägare. Masaniellos fruntimmer, slägtingar och
närmaste anhängare arresterades och dels ombragtes
genast, dels lossläpptes något senare på folkets
begäran.
I början var hertigen af Arcos klok nog att
hålla sina löften. Men snart försökte han kränka
privilegierna. Folket
Insekternas bal, teckning af Grand ville.
stolen. Derefter fördes han på erkebiskopens
befallning till det närliggande klostret, der munkarna
aftogo hans svettdränkta kläder och iklädde honom en
hvit linnedrägt samt ledde honom till en öppen sal,
som svalkades af hafsluftens flägtar.
Efter en stunds förlopp inträngde dock flera personer
och frågade efter honom. I tanka att de önskade
begära något, steg han upp och gick dem till mötes,
sägande: här är jag, älskade bröder! Men i detsamma
afskötos mot honom fyra pistoler. Han uppgaf genast
andan under utropet: O, ni förrädare och otacksamma
menniskor! Mördarna voro fyra adelsmän. En slagtare
afskar derefter hufvudet, som på en pik bars genom
staden, till folkets stora förskräckelse. Af den
sämsta pöbeln släpades liket genom gatorna, något som
då ansågs ytterst skymfligt, samt kastades slutligen
i en kloak.
Så slutade denne olycklige man, hvilken med fullt
medvetande om det öde, som kunde träffa honom, vågade
sätta sig i spetsen för det förtryckta folket, för
att skaffa det bröd och rättvisa. Om hans afsigters
renhet och hans fullkomliga oegennytta kunna inga
tvifvel uppstå. Likaledes måste man medgifva, att
han ägde många stora egenskaper, som gjorde
reste sig då ånyo under andra anförare och instängde
honom och hans soldater i fästena. Masaniellos
lik upptogs åter ur kloaken, rentvättades, lades
på en bår och betäcktes med en konungamantel; en
lagerkrona trycktes på dess hufvud, hvilket genom ett
underverk påstods åter hafva fastvuxit vid kroppen,
och en kommandostaf sattes i dess hand. Derpå bar
folket liket kring alla stadens qvarter, nedsatte
det i en kyrka och begrof det med största ståt och
högtidlighet. Masaniello betraktades såsom en martyr
och undergörare samt erhöll en grafskrift, å hvilken
han kallades: De fattigas beskyddare, de gudlÖsas
gissel; en försvarare af fäderneslandets rättigheter
mot adelns förtryck och en verkställare af Carl Vis
msta vilja.
Sedermera fortgick det inbördes kriget under ett
halft år. Spanien sände en flotta och en arme
till Neapels betvingande. Staden belägrades och
bombarderades. Främmande furstar blandade sig i
spelet, för att skada Spanien, som dock slutligen
segrade. Den korta frihetsdrömmen ändades. Det
neapolitanska folket lades åter i f j ettrar, hvilka
nu kändes dubbelt tyngre. Tvänne århundraden förflöto,
innan frihetens sol ånyo uppgick för detsamma.
j. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
