Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - MIN HISTORIAS HISTORIA af And. Fryxell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag skrifvit det hafver jag skrifvit, och så
kommer jag att hädanefter också skrifva *).
Den tredje åsigt, mot hvilken jag i Karl den
tiondes historia uppträdde, var ultra heroismen d.v. s.
den gamla häfdateckning, som Uteslutande
omtalar och lofsjunger krigarens bragder. Ära,
odödlig ära åt den hjelte, som strider för ljuset,
frihetens, mensklighetens, fäderneslandets heliga sak,
förene framlagt och en stadgad öfvertygelse derom, att herr
Carlsons försvar för Karl Gustafs anfall både mot Polen 1655
och mot Danmark och Kurland 1658 samt för denne konungs
statsmanna-förmåga i allmänhet m. m. icke kan tillfredsställa
en opartisk granskare. År 1859 utkom en tredje upplaga af
min Karl Gustafs historia. I företalet meddelade jag denna
min nyvunna erfarenhet, och i sjelfva arbetet införde jag flere
nya enskildheter och åsigter, och tillika en utförligare
fram-ställnig af de ämnen, som utgjorde förnämsta tvistepunkterna
mellan herr Carlson och mig. Några giltiga skäl att frångå
min der yttrade öfvertygelse har jag ännu icke sett framdragna
icke ens i den herr Carlson mycket berömmande Hr Tgnatii:
“Finlands historia under Karl den tionde Gustafs regering“, ett i
många hänseenden förtjenstfullt arbete. Dessa åsigter har jag
ånyo uttalat och ytterligare utvecklat i den fjerde upplaga,
som år 1868 utkommit af min historia om Karl Gustaf
regering. Andra sidan har iakttagit tystnad om dessa nya
upplagor och om deri införda uppgifter och framställningar.
*) I bref till brodern Olof Fryxell den 9 Sept. 1843
skrif-ver Fryxell rörande sin Karl Gustafs historia: “Vederbörande
ultrarojalister och ultrasvenskar bli säkert missnöjda, men
lefve sanning enl“
Skadan och orättvisan af hvad Fryxell här kallar
ultra-patriotism, och fransmannen chauvinism framhålles numera af
tidehvarfvets störste män. Så t. ex. har i första häftet af
Revue Internationale för 1884 den berömde Fr. v. Holtzendorff
föreslagit att genom internationala lärostolar söka motverka
denna ensidighet.
H. Spencer faster mycken vigt vid de hinder, som en blind
patriotism lägger i vägen för utvecklingen af samhällsläran. I
“Study of Sociology“ (sid. 206) fäller han härom följande
yttrande: “att en enskild person erkänner sina fel, detta
berömmes; men att medgifva, det vi handlat orätt mot en annan na*
tion, detta klandras som opatriotiskt.“
(Utigfvarens Anmärkning.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
