Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - MIN HISTORIAS HISTORIA af And. Fryxell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här må ock införas ett par anmärkningar
om min skrift »Bidrag till Sverges
Litteraturhistoria». Orsaken till dess nedskrifvande var den
ensidiga och falska dager, hvari fosforistiska
författare framstält tidehvarfvet 1800—1840, och
till-lika den omständigheten att, i följd af ideligt
in-preglande, deras åsigt höll på att hlifva antagen
och politiska pligt att motarbeta mitt i deras ögon ohemula
aristokrat-försvar och att understödja och uppdrifva
aristokrat-fördömandet långt högre, än det var före stridens hegynnelse.
Härmed har förenat sig en annan men likartad
aristokratfördömande nitälskan, den nämligen, som blifvit alstrad af
samtidens (1830—1860-talens) brinnande ifver att afskaffa
stånds-forfattningen i allmänhet och adelns och presternas
representationsrätt i synnerhet. Som medel till genomdrifvande af
sistnämnda mål behöfde, framkallade och gynnade man en historia,
som med så mörka färger som möjligt tecknade dessa
samhällsklasser och deras verksamhet under förflutna tidehvarf och
der-igenom uppretade mot dem det allmänna tänkesättet. Härtill
kom den reaktionens ultra-rojalism, som under tiden 1810—
1837 i Upsala hos den tidens ungdom inpreglades, och som
efter 1844 af liberalismen blifvit upptagen och så vidt möjligt
med dennas i allmänhet republikanska läror för tillfället
sammansmält, besynnerligt nog. Dock har uppträdet sin
förklaring. Man åsyftade nämligen, att genom den smickrade
konunga-magten locka dennas innehafvare, Oscar den förste och Karl
den femtonde, att understödja upphäfvandet af
ståndsförfattnin-gen och af adelns och presternas representationsrätt. Så har
i synnerhet efter 1838 uppträd t en historisk skola, som utmärkt
sig genom mycken ovilja mot de två högre och mycken
välvilja mot de två lägre stånden och tillika för konungamagten.
För denna en tillfällig tidskonjunkturs historiska skola hafva
i spetsen framträdt Geijer genom sina skrifter efter aflallet och
äfven v. Beskow genom uppsatserna “Gustaf III såsom kotmng
och mcnniska“ samt 11 Karl XII i Alt-Ranstadt“, och i andra
ledet bakom dem Afzelius, Kindblad och den, sistnämnde två
herrar mycket öfverlägsne Starbäck, jemte författare af en
mängd historiska läroböcker. Men högt öfver denna
ensidighet hafva under samma tid lyftat sig en Anjou, Malmström,
Reuterdalil och Strinnholm, livilka, mycket öfverlägsna i fråga
om historiskt källstudium, allsidig omfattning och opartiskt
omdöme hafva åt svenska allmänheten lemnat arbeten af
sanningens oförvanskligt öfver tillfälliga opinionen höjda värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
