Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fryxells skriftställeri efter 1854
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åren, och som ådragit hans verk många motståndare,
— hvarom mera framdeles.
Naturligt var, att Fryxell på grund af sådana
tänkesätt skulle komma att fortfarande motsätta
sig många traditionela historiska meningar, i
synnerhet några hland dem, som hyllats af Nya Skolans
idealiserande och spekulativa rigtning. Också hlefvo
dessa hrytningar under senare skedet af hans
för-fattar-verksamhet allt flere och skarpare. Huru
Fryxell fördes till denna opposition och några mer
framstående omständigheter dervid skola här nedan
antydas.
Den djupaste och mest ingripande af dessa
menings-skiljaktigheter rörde Karl den tolfte. I
följd af sitt åskådningssätt kunde Fryxell
naturligtvis icke instämma i det odelade berömmet
öfver den lofsjungne krigarkonungen; och med
vanlig ihärdighet egnade han mycken tid och möda
åt att göra sin uppfattning af dennes 20-åriga
regering gällande. Fryxell såg och skildrade ej
blott hjelteynglingens mod och bedrifter, men ock
hans öfvermod och hårdhet; ej blott
vapenbragdernas glans, men ock den undergång, dit de förde
fäderneslandet; ej blott konungens gudaktighet och
renlefnad, men ock den hänsynslösa likgiltighet,
hvarmed han offrade andras lif och lycka. Hvad
som dock främst tilldrog sig hans uppmärksamhet
var krigets grymheter, landets nöd, bildningens
förfall och oordningen i den inre förvaltningen. Att
Fryxells omdöme öfver denne konung, fast länge
strängt förkättradt, dock ej varit för hårdt,
ådaga-’lägges allt mer af den historiska forskningens re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
