Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om fantasi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 19 —
mönstret för den sedermera af fransmannen Beaudelaire
företrädda skolan. Båda dessa äro odödlige representanter
för den genialitet, som för sin prunkande blomning och
starkt seusuela doft hemtar näring ur ett förstördt och de-
praveradt nervlif.
Afven ett mer eller mindre abnormt samband mellan sensatio-
ner och ord bar inom literaturen spelat en tvifvelaktig roll.
För några år sedan utkom af en debuterande författare ett dikt-
verk benämdt »Balders återkomst» hvilket i pressen behandlades efter
förtjenst — på ett för poeten, lindrigast sagdt, föga smickrande sätt.
Med skäl kallade någon recensent detta förvirrade och oklara rim-
smideri »färglyrik», och med en viss sannolikhet kunde förmodas att
poeten låtit leda sig af färghörsel, detta egendomliga fenomen, som
ofta varit föremål för psykologernas analys, utan att de ännu hunnit
blifva fullt eniga om dess förklaring.
Jag anför som exempel på arten af denna diktning ett par strofer:
Svart står min klippa i nattsvart snö
Svartblå korpar kretsa deröfver
Dödskvald sig vrider den svarta mö
Letar vallmo bland svartan klöfver.
Köldsvarta vindar i grottorna gny
etc.
Vidare i dikten »Höstmorgon»:
Grönt har ugglans skri
Förklingat i svartan natt.
De i det följande anförda profven på en sinnessjuk
kvinnas intellektuela prestationer äro icke utan ett visst in-
tresse i denna uppsats om fantasien, synnerligast som de
ega sitt artificiela motstycke inom den burleskt karrike-
rande genren.
II. Fröken A., 45 år, sinnessjuk upprepade gånger,
senast oafbrutet sedan 1893. Afven i denna sjukhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
