Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inandas, utan att ana det, hennes herrlighet. Låtom
oss snarare tillfråga invånarne på Uranus!
Om astronomerne på Uranus veta, att vår jord
existerar i verlden (något som vi på det högsta betvifla),
hafva de ej kunnat gifva henne något namn, annat än
med hänseende till hennes ställning på solskifvan. Det
skulle fordras så oerhördt starka teleskoper för att
kunna urskilja denna punkt! Det bästa, vi kunna
hoppas för vår jords anseende hos de vetenskapliga
fakulteterna på Uranus, ligger i förutsättningen att
man genom ytterst noggranna observationer kommit
att iakttaga hennes passage öfver solskifvan, och att
man gifvit henne de lämpliga namnen: Svart-Punkt,
Slagg, Stoftkorn eller andra ännu mindre hedrande,
hvilka vi ej behöfva omtala. Det är en stor skilnad
mellan dessa obehagliga namn och de klingande titlar
vi slösade på Uranus vid hans upptäckt, från och med
de olympiska namnen Neptunus, Cybele och Astrea,
till Georgium Sidus, ett alltför jordiskt namn för
himmelens stater. Om man observerat jordens reguliera
fram- och återgående rörelser, som fullbordas 84
gånger under ett af Urani år, skall man måhända ha
upphöjt henne till rang af måne åt solen, och
astronomerne kunna möjligen nu gifvit henne något
mytologiskt namn, tillhörande Vulcani eller Kyklopernas
slägter. Det är obestridligt, att jorden, i
vetenskapsmännens ögon på Uranus, ej kan vara annat än en
förbränd verld; och om någon fräck dåre tänkte sig
lefvande varelser på henne, såge till och med intelligenta
menniskor, hvilkas hjerna vore sätet för själens ädlaste
förmögenheter, skulle han likväl icke kunna frigöra
sig från den förherrskande idéen att alla hjernor på
jorden måste vara förbrända.
Då vi sysselsätta oss med frågan angående jordens
synbarhet från en aflägsen planet, böra vi fästa
uppmärksamheten på en ganska naturlig irring hvartill
ett stort antal skriftställare gjort sig skyldiga. Då en
tänkare, en poet, en filosof, andligen höjer sig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
