Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lighet, utan i stället ett oändligt antal som tala till
deras fördel. Också känna de sig icke i ringaste mån
förlägna för att i sin inbillning skapa befolkningar i
oändlighet för denna obegränsade mängd af verldar.
Men man måste i deras närhet iakttaga en
tillbakadragen hållning, så att man icke låter locka sig in på
deras område, ty man vet, att de af grundsats ställa
sig utom den vetenskapliga iakttagelsen, och det är
just denna iakttagelse som tjenar oss till trappa.
Denna indelning af de filosofiska åsigterna och
deras förhållande till vår lära förklaras af historien.
Den af Thales grundade joniska skolan, den eleatiska
till en del, och Epikuri skola tillhöra den första
gruppen. Hos romarne framträdde Lucretius som dess
koryfé. Pythagoras’, Socrates’ och Platons skolor tillhöra
den andra gruppen. Aristoteles tillhör båda på en
gång, och derutinnan är han stor som filosof, oaktadt
sina misstag i astronomien. Sofisterne, cynikerne och
den nya akademien tillhöra den tredje gruppen. Den
alexandrinska skolan och nyplatonismen tillhöra den
fjerde.
Det fanns emellertid hos grekerna och romarne,
såsom i vår tid bland oss, menniskor hvilka ej hade
någon åsigt, hvilka ej sökt bilda sin ande genom att
studera naturen, hvilka högst litet sysselsatte sig med
det som kan vara nyttigt att tro eller icke tro, och
hvilka framlefde sitt lif helt obekymrade om själens
angelägenheter. Det är klart, att vi icke skulle
sysselsätta oss med dessa personer, om det ej bland dem
funnits stiftare af systemer, hvilka det kan vara
intressant att observera. Sådana voro t. ex. de
kosmiska striderna mellan det kalla och det varma, det
torra och det fuktiga, ljuset och mörkret, de
geometriska formerna och de naturliga fallenheterna etc,
strider ur hvilka åtskilliga verldar framgingo,
godtyckligt skildrade i enlighet med författarnes fantasi.
Sådana voro ytterligare kosmogonierna som skildrades
i enlighet med nummertalens utveckling, i hvilka uni-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
