Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. En kritisk undersökning af de menskliga teorierna, såväl de vetenskapliga och romantiska, som de gamla och nya, angående stjernornas invånare - 5. Pånyttfödelse (1543—1634) - Montaignes Essais
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värmen förrättar matsmältningen. Efter elden kommer
luftsferen, hvari regn, snö och hagel hafva sitt
ursprung. Undersök menniskans hjerta, och ni skall der
icke anträffa annat än spetälska, mord och hädelse etc.
(författaren är icke optimist); slutligen likna jorden
och vattnet, inom hvilka fortplantning och förruttnelse
försiggå, vår kropp, inom hvilken enahanda företeelser
ega rum: vår kropp stöder och rör sig på tvänne
fötter, hvilket i sanning är underbart, när vi betänka
att djuren med möda uppehålla sig på fyra; på samma
sätt uppehålles jorden på ett underbart sätt genom
Guds vilja.»
Sålunda komma ännu under lång tid största delen
af skriftställarne att känna sig tillfredsställda af dylika
betraktelser, utan att hysa en aning om det svaga och
intetsägande i deras resonemanger. Den af
återupp-rättaren af det sanna verldssystemet framkallade
vetenskapliga och filosofiska revolutionen fullbordas icke
med samma hastighet och glans som yttre revolutioner;
ännu länge betraktade menniskoanden Copernici teori
endast som en hypotes; ännu länge herrskade
Ptolomeus inom skolorna och öfver peripatetikernas leder.
Sjutton år efter utgifvandet af arbetet De revolutionibus
beskref en författare, den portugisiske Homeros kallad,
i Dantes stil verldarnas lopp omkring jorden såsom
medelpunkt.
Om han än i Lusiaderna lemnar en vältalig
skildring af de gamles verldssystem, så gör dock Camoéns
ingen anspelning på något lif på verldarna. Han
hyllar Ptolemei system. Empyréen är helgonens
vistelseort. Primum mobile för med sig alla
himmelssfererna under sin rörelse. Dessa sferer äro inga
uppehållsorter för lefvande väsenden; skalden säger
uttryckligen i tionde sången: »Midt ibland dessa klot har Gud
förlagt menniskornas hemvist, jorden, som omgifves
af elden, luften, vindarna och kölden.»
Tio år senare, 1580, uppträdde Montaigne, som
till valspråk hade tagit Que sais-je, och behandlade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
