Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. När lundagårdsmuren ramlade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDENTDEMONSTRATIONER PÅ 183O-TALET. IQI
Lundagårds västra sida vid Lilla Torg. Utsikten
därifrån skymdes genom den fula gråa muren; af
Lundagårds friska grönska såg man endast topparna
på kastanjeträden, och afundsjukt doldes hvad som
af den glada ungdomsskaran förenades innanför
murarna. Småningom utbreddes den meningen, att det
var för att göra biskop Faxe, eller kanske ännu mera
hans biskopinna, ett nöje, som studenternas älskade
mur skulle falla; och det började jäsa i sinnena.
Petitioner afgåfvos så väl från studentkretsar som från
yngre akademiska lärare, att muren måtte få stå
kvar. Men konsistorium förstockade sitt hjärta, och
en vacker dag i april 1837 började rifningsarbetet.
Omedelbart därpå förmärktes manifestationer, som
röjde missnöjet. Smärre samlingar af studenter ägde
rum; tankarna vände sig naturligt nog kring attentat
mot murbräckan, det förhatliga förstörelseredskap,
som skulle användas vid vandaliseringsarbetet. En
afton - det var den 6 april - af hämtades af ett
tiotal studenter detta redskap, som utgjordes af en
grof trästock. Den fördes upp till Helgonabacken
och söndersågades; och en annan stock, afsedd att
tjäna samma uppgift, blef frän Lundagård buren till
biskopshusets trappa. Där försökte man dels att låta
den göra tjänst som murbräcka på förstugudörren åt
gatan, dels att sönderbryta trappans järnstaket,
hvar-vid dock stocken, som torde hafva varit något
mur-ken och icke just lämplig vid stormningar, bröts
sönder. Ingen polis syntes till.
Dessa attentat, i synnerhet det sistnämnda, som
betänkligt störde husfriden hos stadens och
universitetets högst uppsatte ämbetsman, voro utan tvifvel
högst klandervärda. Men ändå vida betänkligare blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
