Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. En konsonant mellan två vokaler.
stafvas till den sednare vokalen ; t. ex.
ya"na 3 .F_)"-I’d.
3. Två konsonanter mellan två
vokaler delas med en konusonant till
hvardera vokalen; t. ex. Or-den , Grun-den,
Hwar-ken:
4. S med efterföljande konsonant
stafvas vanligt till den sednare vokalen;
t. ex. Trö-sta , Spen-slig , A-ska.
5. Då flera konsonanter komma
mellan två vokaler, stafvas de åtskilts så, som
de beqvämligast uttalas; t. ex.
-Herrska-re , Tyst-na-den. ”
8. GRUNDSTAFVELSEN innehåller så
många bokstdfver, som egentligen höra till
stamordet ; t. ex. Van-a, Fyr-a , Ord-en ,
Fad-er , Karl-ar.
Anm Man borde i Svenskan egentligen
dela orden efter grundstafyvelsen.
LJjupviGT kallas det starkare
ljudet hos den stafvelse, som höres tydligare
än andra; t. ex. Ta uti tala , Hatt uti
hatten , Ri uti Frieri, Fall uti befalla , Sa
och He uti Sallgheten.
19. LÅNnG Vorar kallas den, som
höres lång; t. ex Ai följande ord : Hat ,
Tak, Skal, Mat, och Ö i följande ord: Lon,
Ron, Sköta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
