- Project Runeberg -  Svensk Språklära till Skolornas tjenst /
85

(1824) [MARC] Author: Anders Fryxell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

« sätt bestämmas; t. ex; Drängen från
Up- Jdand hugger ved. ’

2. Vid dessa bestämningar utlemnas ofta
Preposition ; t. ex. Drängen hugger alla
år ved. .

- . X

3. Substantiverna, som med
Preposi
tion bestämma tiden, stå understundom i
Genitivns ; t. ex. Han kom i våras.

”. NOMEN MED PREPOSITION nyttjas
äfven , då man vill bestämma’ åt , för *ellerj
till hvilken något sker eller är ; och då
säges detta nomen stå i Daltivus; t. ex. Den
för mig starka drängen hugger åt
bryggaren ved.

Anm, Preposition utlemnas stundom ;; t, ex

Han gaf (åt) mig boken.

1

8. I Svenskan är ganska .lätt att på
detta sätt med Noömen och Preposition
bestämma alla förhållanden i en sats;
emedan nomen alltid är oförändradt efter alla
slags prepositioner , då det är lika i Dativus ,
Ackusativus och Ablativus. Men uti andra
språk , der dessa kasus äro olika och följa i
bestämd ordning hvar och en sina
prepositioner, är detta sätt atlt bestämma mycket
svårare. ’

t 2
- 6 3
Om Satsers utbildande genom Bisatser.

2. De BiIsATSER , som nyttjas för att
utbilda en hufvudsats , äro förnämligast af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 27 02:19:10 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fasvsprak/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free