Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Traditioner om lapptrumman af Gustaf Halström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
GUSTAF HALLSTRÖM.
3O. Tärna, Granbyn 19O9. Efter Anna Brita Jönsdotter af
North-manssläkten, omkring 70 år.
Denna gumma, som hade så ofantligt mycket intressant att
berätta om gammal tro och kult, visste ej mer eller ville ej säga mer om
spåtrumman än namnen. Trumman hette »geeuerie» (= »geure»),
vidare fanns en »hammare» och en »visare».
Egendomligt är, att ej J. W. Zetterstedt (Resa genom Umeå
lappmarker, Örebro 1833, I) fann någon tradition om trumman. Han
säger sid. 277: »Lapparnas så kallade spåtrummor höra väl
egentligen till forntiden. - - - Bland alla de personer, hvilka jag
tillfrågade, angående dessa trummor, fanns ingen, som sett dem, och
ingen kunde göra mig närmare redo för dessa instrumenter, som
nu mera föga torde finnas inom denna Lappmark.»
Fig. 6. Trumma efter Hogguér. anf. arb., Arjeploug?
31. Arvidsjaur 19O9. Efter lappen Hansson i Siksjön.
Hade om spåtrumman endast (efter sin far) hört namnet: »Gråbda».
Visste ej hur den såg ut, men att den brukades att spå med.
32. (Förmodl.) Arjeptoug 1828. Efter v. Hogguér, Heise nach
Lappland, Berlin 1841, sid. 96; jfr äfven Atlas, Taf. 6.
»Trolltrumman är nästan alldeles bortlagd. Dock finns det ännu
några gamla, som äro kända som spåmän och ofta straffats därför;
dessa bruka ännu i hemlighet sin trumma. Jag har sett en dylik och
har tagit en naturtrogen teckning däraf; jfr fig. 6. Den har formen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
