Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska kända glasbruk 1700-1830. Förtecknade af Ellen Raphael.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svenska kända glasbruk 1700-1830, Förtecknade af Ellen Raphael.
I anknytning till närmast föregående uppsats lämnas här en förteckning öfver
svenska kända glasbruk 1700-1830 samt några korta notiser rörande
desamma, hämtade ur Kommerskollegii registratur m. fl. handlingar samt
några tryckta källor.
Att glasbrukens utveckling under 1700-talets första årtionden var ringa
och snarare visar en tillbakagång än ett framåtskridande är ju ganska
naturligt, om man betänker landets tillstånd under Karl XII:s krig. Tullen på
allt glas, som varit fördubblad till förmån för Kungsholms glasbruk, minskades
af Karl XII, och införselförbudet för dricksglas upphäfdes, hvarefter »utlänningar
hit infört en odräglig quantitet glas», och all afsättning på den inhemska
varan afstannade. Detta var så mycket naturligare som det utländska glaset
var billigare, ett förhållande, som berodde dels på den i Stockholm så dyra
veden och dels på en »materia», som måste hämtas ända från Portugal, utan
hvilken glaset skulle blifva bräckligt och ohållbart. Visserligen använde ej
utlänningarna den, men deras glas äro också sämre och utan fasthet, fastän
de äro tyngre och tjockare, »så att den okunnige tror, att de också äro
bättre».
Så snart landet fått fred efter Karl XII:s krig, visa rikets ständer sitt
intresse för så väl glasindustriens som all annan manufakturs upphjälpande.
Redan vid riksdagen 1723 begär borgarståndet tullens förhöjande på
dricksglas och fullständigt förbud för införsel af fönsterglas. Dock vidtogos icke
åtgärder i denna riktning förrän vid nästa riksdag, 1727, sedan Oeconomie
och Commercie Deputationen [1] den 21 april inkommit med förslag, i hvilket
man dessutom uttalar önskvärdheten af flera glasbruks anläggande, men
på samma gång anser, att man först och främst bör hjälpa upp dem, som
redan finnas i riket, nämligen det Skånska och Kungsholms glasbruk. Som
ett varnande exempel på den utländska konkurrensens faror omtalas, att
trenne glasbruk stupat, två i Stockholm och ett i Finland. Här menas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
