Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smörkullen och andra ortnamn på Smör-. Om nordiska kultorter. Af Oskar Lundberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 OSKAR LUNDBERG.
ningen af eld. Platsens karaktär af kultort och graffält, de nämnda
företeelsernas bevisliga samtidighet med grafvarna liksom saknaden
af boplatslämningar öfverhufvud synes mig tillfyllest afgöra, att vi
ej ha att söka förklaringen till dessa eldrester inom det dagliga
lifvets sfär. De, som fört dessa viktiga fynd i dagen, ha också, som
vi sett, vid förklaringen hänvisat till offringar och andra med eld
förenade ceremonier, till bruk af rituell art.
Vi öfvergå till en annan plats, äfven den med tydligt
framträdande kultminnen.
Smörkull i Skrea socken, Halland. Strax söder om staden
Falkenberg, »in moht Hemanet Wega på et berg är en Sten-klint eller
Kulle, som kallas Smör-Kullen».1 Berget, som är beläget helt nära
hafsstranden, synes väl till sjös och användes därför som
landkänning. I segelbeskrifningar kallas det vanligen Smörstacken.*
Det gamla, med traditionen på ort och ställe öfverenstämmande namnet
är emellertid Smörkull(en). För bergnamn liksom naturaanin i
allmänhet är det rätt svårt att få gamla belägg. Men detta berg
har haft en särskild märklighet i forna dagar, som renderat
detsamma omnämnande i historiska urkunder. Det har varit ett
falke-leje, »et sted hvor falke bygge og efterstrasbes af falkefsengere»
(Kalkar). Det kallas 1535 Sm0rkoll och Sm0rkell.3 1540 träffas
Sm0rkal4 och 1559 Smyerkold.5 1576 omtalas ett »Falkeleje, kaldet
Sm0rkold».6 Vidare har jag från 1581 antecknat Sm0rkullen.T
Om detta berg yttrar Montelius följande: »Den omständigheten, att
man på sistnämnda berg funnit en sådan guldskål från bronsåldern,
>som användts vid religiösa förrättningar, är, såsom jag för flera år
sedan i mina föreläsningar visat, utan tvifvel ett vittnesbörd därom,
1 J. Richardson, Hallandia antiqua & hodicrna 2. 1753, s. 111. Tab. 1.5 - karta
öfver trakten - anger också ett parti af berget som högre än de öfriga.
2 T. ex. Svenska lotsen. 1904, s. 51. Af engelsktalande sjömän lär berget
benämnas Butterstack.
3 Danske magazin (3) 5, s. 70, 145.
4 Danske kancelliregistranter 1535-40, s. 138.
5 Kancelliets brevböger 1556-60, s. 326.
6 Kancelliets brevböger 1576-79, s. 70.
7 Kancelliets brevböger 1580-83, s. 357.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
