Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN OTEYCKT SOCKENBESKRIFNING AP LARS HALLMAN. 37
stycken. Denna pungen håller han högt i wädret, wänder honom
öp nid, tager öp i bottnen med ena handen och löser med den andra
så pung-remmen, alt med en myndig mine, skakandes så ät
slantarna trilla kring om altare-bordet, och detta kallar man, ät öfra.
[Hemfärd, bröllopsmiddag, rätterna spelas in med bestämda
melodier, hvilkas text anföres, skålarna - jämför tillägget i del II här
nedan - dansceremonier och symboliska lekar, dans till ljusan dag.]
En tima ell:r så bortåt plägar sedermera blifwa litet lungt, til
des de åter börja ät mörna sig. Wärden går då omkring til dem,
der de ligga i stugor eller bodar med bröd och bränwin, hwaraf
de på sängen skola taga sig en sup. Sedan de äro upkomna, och
åtminstone, om någon präst är tilstädes genom mårgonbönerna befalt
sig herranom, begynna de åter med sina äfwentyr. Stubben blifwer
då det första, å hwilken man skal stå och dricka den til, som man
föregifwer warit ens sänglagare. Detta hafwer sig så: de taga en
huggståck, om hwilken de binda et långt rep, i den ena ändan af
repet hålla de gifta, som willa draga stubben in, och i den andra
de ogifta, som spjärna deremot. Det wanckas ofta et starkt
stretande i förstugu- och stugdör, innan stubben äntl. kommer, där
han skal wara. Då kommer der en, som de kalla fältskjär. När
jag nämner, ät hans lancette är et stort back- eller kohorn, så kan
man lätt dömma huru de öfriga jnstrumenterne skola se ut en
proportion. Denne hafwer med sig en gesäll, hwars giöromål jag icke
aldeles wäl begriper, ty han hafwer en stäfwa,. i hwilken han
altjämt rörer med en klabb, och säges skola deruti gjöra palt af den
blod, som hans mästare genom åderlåtning tappar ut. Oppe på
stubben ställes nu den ena före, den andra efter, och så snart man
kommer djt, börja de nämde qwacksalfware ät prata om, hwaruti
skåden skall bestå och huru han står ät hjelpas: än måste han
åderlåtas å ben el:r knä, än å hufwud ell:r näsa och flera andra ställen,
då mästaren sätter an med sit horn och slår på med et wedträ,
hwar-wid den stackars gesällen får brott om, ät röra i sin stäfwa.
Emedlertid hänger man öfwer eller på den upstälte et par gamla Ijn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
