Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
P. G. WISTRAND.
Denna senare, »en rejäl bonnamor» med stort anseende inom
häradet - hennes man var riksdagsman och ende sonen
professor - står ännu lifligt för mitt minne. I sitt uppträdande var hon
fryntlig och okonstlad, talade ett oförvanskadt bygdemål och bar i
det längsta en gammalmodig bonddräkt. Af henne hörde jag dock
inga folkvisor, ty hon dog 1875, samma år jag började min verksamhet
för Nordiska Museet; men att hon kunnat en hel del sådana,
framgår af det svar jag vid något tillfälle erhöll af dottern: »Ja, han
tycker, att jag kan många visor, men det är ett intet mot hvad
mor min kunde.» Liksom sin mor var Anna Greta en äkta
bondkvinna med ett ståtligt och intelligent yttre, som i förening med
hennes försynta och reflekterande väsen ådrog henne både
uppmärksamhet och aktning. Ett lif rikt på pröfningar hade luttrat
henne och gjort henne till en kärnkvinna i ordets bästa bemärkelse.
Som förut sagdt, tillhörde hon socknens bondaristokrati och en
af de anseddaste bondsläkter i häradet, dotter som hon var af
riksdagsmannen Petter Persson i Rudu och hans hustru Anna Stina
(Kristina) Zachrisdotter samt syster till professorn och filologen Per
Johan Petersson i Uppsala.
Någon uppfostran utöfver den, som i hennes ungdomstid
bestods en förnämligare bondflicka, hade hon nog icke fått. Hon
kunde spinna, väfva, sticka och laga mat, läste väl och skref
skapligt. Det var nog mer än flertalet af hennes gelikar fått lära. Så
småningom visste hon själf skaffa sig en viss grad af bokligt vetande
och ansågs, då jag började minnas henne, vara en »beläsen» kvinna.
Till utformningen af hennes personlighet bidrog nog i sin mån
hennes umgänge, dels med brodern i yngre dagar, dels med socknens
ståndspersoner, hos hvilka hon alltid var välkommen.
Mor Anna Greta uppnådde en ganska hög ålder, hon var
nämligen född den 8 januari 1811 och dog 19 april 1898 samt hade
lefvat hela sin tid i Skirö.
Till hennes litterära öfverlämningar höra de i det följande
återgifna visorna, hvilka jag antecknade första gången på
eftersomma-ren 1880. Med anledning af några spörsmål från professor S.
Grundt-vig i Köpenhamn, som af doktor Hazelius fått mitt manuskript sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
