Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA OBSERVANDA RÖRANDE VASATIDENS BYGGNADSKONST. 237
talrika arkitekturpublikationerna. Vi böra därför ej förvåna oss
öfver att finna spår efter en fransk påverkan äfven uppe i Norden
- låt vara en medelbar.
Både Upmark och Hahr hänvisa till Serlio l eller någon hans
efterbildare såsom ursprunget till portalerna å Kalmar slott. Den
senare anser den italienska arkitekturbokens »portalförslag» »mer eller
mindre öfverensstämmande med dem vi i verkligheten finna».2 Nu
ha dock alla Serlios portalförslag ett gafvelliknande krön, hvilket
ju ej är fallet med Kalmarportalerna. De rikare af dessa ansluta
till en helt annan art af förebilder än de moderna projekten,
nämligen till de antika triumfbågarna med deras kopplade kolonner,
höga ättika och raka öfverkontur. Man har hittills ej
uppmärksammat denna tendens att i Vasasönernas borg söka efterlikna den
romerska kejsarmaktens ideala monument. Afbildningar af några
triumfbågar lämnas visserligen af Serlio, men det visar sig, att
Kalmarportalerna snarare äga en annan upprinnelse. Jacques
And-rouet Du Cerceau utgaf 1549 och 1560 ett gravyrverk öfver de
romerska triumfbågarna, hvaraf blott enstaka profstycken varit mig
genom afbildning bekanta vid utarbetandet af denna uppsats och
hvars betydelse för oss återstår att undersöka. De franska
arkitekterna visste emellertid att göra sina antikstudier direkt fruktbärande,
och särskildt har triumfbågmotivet varit dem kärt. Ett
praktexemplar på dess användning lämnar en portal från slottet Ecouen,
enligt hvad man antar 3 ett verk af Jean Bullant från tiden omkring
1564. Den är i tre våningar. Om vi täcka öfver nedersta våningen
och det halfrunda krönet, återfinna vi ganska bra den sydöstra
portalen å Kalmar slottsgård med den af kopplade kolonner
infattade rundbågen och öfvervåningens arkitrafbärande manliga
hermer. D. v. s. afvikelserna äro ju stora nog, och meningen är endast
att påvisa en analogi, som ej lika lätt synes erbjuda sig i tysk
eller nederländsk arkitektur, och hvilken kan antyda, hvar vi ha
1 Med Serlio utan närmare uppgift afses väl den ursprungliga italienska upplagan.
2 Arkitektfamiljen Pahr s. 108.
3 Se Geymiiller, Die Baukunst der Renaissance in Frankreich, Handbuch der
Architektur 6. Bd. I. H. s. 139.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
