- Project Runeberg -  Fataburen / 1912 /
41

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÄSTMÖPASEN ELLEB BRUDSÄCKEN. 41

afskaffa den plägseden, att bruden andra och tredje
äktenskapslysningen »med sig omförer en mansperson undertiden i flera soknar,
ät, som de kalla, tigga i brudsäck».1 Det var alltså inom Uppsala
stift sedvana, att fästmön åtföljdes af en manlig bärare, ett drag
hvartill, såsom vi skola se, eljest knappast funnits motsvarighet
mer än i Österbotten.2 Om en urartning vittnar afgjordt det antydda
tiggandet inom flera socknar. Då Hiilphers år 1757 besökte Malung,
hade där en del byar »afsagt sig samma sed, emedan den warit de
fattigare hushåll till tunga som ofta inom et år af 18 a 20 och flere
Brudar blifwit besökta».3 Att den gamla, ursprungligen helt hederliga
och aktningsvärda plägseden - t. o. m. präst och klockare upphämtade
ju en gång i världen sin lön på likartadt sätt - redan i slutet af
1600-talet råkat i vanfräjd framgår ock af ett
sockenstämmoprotokoll af år 1671 ifrån Norra Vi i Östergötland »att fästepigor ingalunda
löpa i Bruste, föran de äro Prestfäste, emedan det händer att många
så löpa, och att han eller hon sedan förändrar sitt sinne att
giftermålet hindras».4 I Malexanders och Sunds socknar i samma landskap
beslöts på sockenstämmor 1693 och 1713, att »brustakvinna» från
annan socken endast fick besöka släktingar eller bekanta.5 Oaktadt
dylika yttringar af en nyare tidsanda kunde emellertid ännu på
1720-talet döttrarna till själfva kyrkoherden i Blacksta och Vadsbro
socknar i Södermanland företaga brudstugång. Beslut om
upphäfvande af denna sed fattades där år 1750 vid vite af 6 daler
kopparmynt6.

Under 1700-talet upphörde brudstugången allt mer i hela vårt land,

. o

Ja t. o. m. i så undanliggande landskap som Dalarna och
Ångermanland var seden redan omkring medlet af århundradet stadd i
försvinnande.7 Emellertid bibehölls den på ett och annat håll rätt långt
in på 1800-talet. Så förbjöds t. ex. i Tuns socken i Västergötland

1 H. Lundström, Svenska synodalakter (1904 o. f.) s. 345.

2 K. V. Åkerblom, i Brage 1907 (Helsingfors 1908), s. 41.

3 Hiilphers, Dalarne (1763), s. 274.

4 Rääf, Ydre härad, d. I. (1856), s. 109.

5 Rääf, anf. arb. d. 4 (1865), s. 13.

6 Lars Hallman, Beskrifning öfwer Blacksta och Wassbro, d. 2. kap. I § 6 (Mpt.)

7 Hiilphers, Dalarne, s. 273-274; anf. Samlingar IV s. 97.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:38:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fataburen/1912/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free