- Project Runeberg -  Fataburen / 1912 /
122

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122 PER GUSTAF WISTRAND.

vid Växiö elementarläroverk inskrefs han såsom student vid Uppsala
universitet 1874, där han ämnade studera till läkare. Kedan såsom
skolyngling hade han emellertid, framför allt genom Hyltén-Cavallius’
inflytande, riktat sin håg åt samlande af fornsaker, och denna
kärlek blef bestämmande för hans lefnadslopp. Artur Hazelius hade
vid denna tid nyligen börjat sin museala verksamhet, och intresset
för utforskandet och bevarandet åt framtiden af vår allmoges språk
och kultur var stadt i stigande, särskildt hos den studerande
ungdomen, om ock de voro snart räknade, hvilka i likhet med Wistrand
vågade taga detta mål såsom sin lifsuppgift. På Karl Säves inrådan
erbjöd Wistrand sig såsom hjälpare åt Hazelius. Redan år 1875
möter han första gången i Nordiska Museets samlingskatalog såsom
en bland museets skaffare, och från år 1876 begynte han att med
penninganslag från Hazelius göra ströftåg och resor för forskning i
bygderna. Men dessa anslag voro knappa, otroligt knappa från
nutida ståndpunkt sedt. Hazelius hade icke stora kapital att röra sig
med den tiden, och resorna fingo lämpa sig därefter. De skedde för
det mesta till fots. Men så kunde också goda förvärf göras på, efter
nutida värdesättning, otroligt billiga villkor. Och tillgången på
material var ännu riklig. Hvad som ej kunde erhållas afritades,
och visor, sägner, besvärjelser och dylikt upptecknades. Wistrand
har själf i sin sista tryckta uppsats (Fataburen 1911 s. 193 ff) gifvit
en kort skildring från denna tids färder. Under nästan hvarje år
intill hans sista företog han sedan för Nordiska Museets räkning
undersöknings- och samlingsresor och genomforskade sålunda de flesta
af våra sydliga landskap. Äfven till Uppland och Dalarna sträckte
han ett par gånger sina forskningsfärder.

o

Ar 1882 anställdes Wistrand såsom amanuens vid Nordiska
Museet och tjänstgjorde under en följd af år äfven såsom dess biblio-

o

tekarie. Ar 1902 utnämndes han till riddare af vasaorden, och år
1906 blef han intendent för museets allmogeafdelning, hvilken
under hans tillsyn och ledning ordnats i den nya museibyggnaden och
därvid erhållit det för ordnaren hedrande utseende, som den nu har.
Kort före sin död kallade museet honom till hedersledamot af
Samfundet för Nordiska Museets främjande. Wistrand var framför allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:45:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1912/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free