Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 N. E. HAMMARSTEDT.
Men något samband mellan Frö och björnen torde myterna och
sagorna ingenstädes antyda. Däremot har man från mytologiskt
håll funnit skäl att samställa björnen med Tor,l hvilken ju ock, och
väl med äldre rätt än Frö, var icke blott äringens utan äfven
äktenskapets gud och i sin egenskap af åskgud väl äfven sommarens
gudom. Björnens nära förhållande till åskguden tyckes ock
bestyrkas från finskt-ugriskt håll. Enligt såväl vogulisk som ostjakisk
saga har björnen ursprungligen befunnit sig hos Torom i himmelen
men därifrån nedsänkts i en vagga till jorden, en tro som äfven
förekommit bland finnarne.2 Med beträdandet af detta folkgebit
äro vi inne på björnkultens egentliga område, hvilket sträcker sig
från våra lappmarker genom Nordasien bort till ainoerna, ja in i
Nordamerika. Och på detta håll få vi fullt nöjaktig och omedelbar
förklaring på, huru björnen, ehuru en guds representant eller
skyddsling, kan rituellt dödas. Direktast torde detta uttalas hos ainoerna
och några ostsibiriska folk, men det framgår tydligt nog äfven af
lapparnas björnriter. Björnens dödande är, ehuru förenadt med ett
sakramentalt förtärande af hans blod och kött, endast en handling
£ör hans återsändande till den gudomlighet, hvilkens representant
eller sändebud han är. Denna gudom är hos här antydda folk
skogens eller bergens gud. 3 Ehuru allt dödande af en björn därför är
förbundet med religiösa, invecklade ceremonier4, är det dock hos de
antydda ostasiatiska folken egentligen vid en särskild årsfest som det
sakrala björndödandet eger rum.
Förhöllo det sig nu så, att den svenska bröllops- och
vårfestbjörnen till sitt väsen stode i någon frändskap med de sibiriska
folkens offerbjörn, skulle däraf följa, att Mannhardts förklaring af
den tyska »erbsenbär», »strohbär», »roggenbär» såsom ursprungligen
en sades och skördedämon5 vore oriktig. Vårfesternas björn såsom
»eine Darstellung des wieder ins Land einziehenden Wachsthums-
1 Så Grimui, och senare E. H. Meyer, Grermanische Mythologie (1891) s. 103.
2 U. T. Sirelius i Zeitschrift der finnischen Altertumsgesellschaft, b. 26 s. 8-9.
3 Frazer, Spirits of the corn and of the wild, d. 2 (1912) s. 180 ff. Jfr Randulf,
Relation etc.
* Se t. e
5 Mythol
jitg. af J. Qvigstad (1903) s. 27.
x. J. A. Friis, Lappisk Mythologi (1871) s. 155 ff.
ogische Forschungen (1884) s. 166-167.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
