Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATSMÄSSA I GAGNEF. 15
meddela, men som folket i Dalarna, enligt den erfarenhet jag haft,
är hjälpsamheten själf, så beledsagade han mig till några personer
som möjligen kunde ha mera att förtälja. Men resultatet blef blott
ett enstämmigt uttalande af att utklädningen till björn nog endast
varit ett tillfälligt upptåg, hvilket den första meddelaren sedermera
äfven visade sig böjd för att antaga. - Längst bort i byn bodde
den andre af de uppgifna sagesmannen, en gammal soldat med 1823
»till årtal». Visst kom han ihåg, att Mats en gång hade firats med
björn, för det var särskildt tal på att det varit så storartadt, och
därför vardt det mera omtaladt än det vanliga firandet, som består
i utklädning af brud och brudgum med brudfölje. Men såväl den
gamle som hans familj menade tro på, att utklädningen till björn
blott hade varit ett alldeles tillfälligt upptåg.
Så mycket visste jag då nu, att fanns björnen, så måste den
ha sitt ide på annat håll, ty här lönade det sig synbarligen icke
att gå på björnjakt. Jag begaf mig sålunda på återtåg, snö började
nu att falla, och ett lätt snötäcke dolde förrädiskt de till fall loc-
o
kände isgatorna. Återtåget efter en felslagen expedition förefaller
bra mycket besvärligare än själfva ditfärden, då man ju ännu har
hopp om ett godt resultat. Snön gjorde emellertid, att vägarna åter
blefvo användbara för det i Dalarna mycket brukliga fortkomstmedlet
sparkstötting, så att på kvällen kunde jag betjäna mig af en dylik
för att fara till en annan by. Något spår efter björn fick jag
emellertid ej heller nu, däremot fick jag förutom en del folkloristiska
uppgifter, anvisning på en person i Gagnefsbyn som skulle kunna
ha mycket i den vägen att förtälja. Alltså bar det i väg dit
påföljande dag. Den jag sökte var vid min ankomst för tillfället ute
på åderlåtning, men genom hans systerdotter, en synnerligen
gladlynt och vänlig kulla fick jag äntligen spaning på björn. Det var
ett upptåg, som hon godt kände till, och såväl hon som morbrodern,
hvilken senare kom tillstädes, lofvade att nästa kväll söka locka en
björn med sällskap dit till stugan. Jag var där i god tid och blef
då vittne till hur nalle kröp in i sitt skinn. Denna gång var det två
flickor som med tillhjälp af tvänne pelsar bildade björnen, benen trädde
de in i pelsarnas ärmar, och på den främre flickans hufvud sattes en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
