Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 ELLEN EAPHAEL.
En bonde i Gräsgård har mist 72 alnar lärft, värderadt till
13:26; annars tyckes det gängse priset vara 2 daler för 6 alnar.
»Schlesing» är en sort lärft, hos en bonde heter det »läroft el:r
Schlesing», medan det hos en annan omtalas dels 34 alnar lärft,
dels 12 alnar »slessing». Dessutom nämnas stycken af blågarn eller
blaggarn. Säckaväf såväl som färdiga säckar å tunnerum och 2
tunnerum förekomma.
Guld- och silfyerföremål omtalas icke ofta. De enda smycken,
som nämnas hos bönderna, äro några ringar af silfver bland den
utgifna brandskatten i Segerstad. Däremot omtalas i en prästgård
förgylld brudkrona a 66 riksdaler, i en annan »l för ammulerat
Gulldring med en Demant uthj» och en guldring om 4 dukater,
men det är allt. I Segerstads prästgård namnes, att fienden tagit
»8 raara Keysares och Konungars myndt uthi gått Sölf hwardera
så stoor som l carolin», troligtvis äldre jordfunna silfvermynt, på
hvilka Öland ju är rikt. Gahm omnämner och beskrifver 1762 en
mängd sådana funna i grannsocknarna. Däremot förekomma andra
silfverföremål såsom skedar, stop, skålar, dels bland brandskatten
och dels som röfvade. En änka i Kastlösa har mist 10
silfver-skedar å 3l/± lod och 4 stycken ä 3l/2 lod. Silfverstop a 8 lod
nämnas hos bönder, medan några präster ha sådana på 10 lod.
Silfverskål om 13 lod i en bondgård och en om 50 lod i en
prästgård. I de senare funnos bägare om 9, 10 och 10l/2 lod samt bäcken.
Af husgerådssaker omtalas hos bönderna ytterst sällan bordskärl,
2 tennfat hos en bonde, en tennkanna hos en annan, tennstop hos en
tredje; flaskor af tenn förekomma äfven, liksom »breenwins-Ottingh».
Krögaren var naturligtvis något mer välförsedd; han har haft
1 dussin kannor och stop, l flaskefoder med 16 flaskor, l dussin
stora »hollenderfat» och lika många små stentallrikar. Länsmän och
präster omtala också flera bordskärl. Så fanns i Hultersta prästgård
2 dussin stora tennfat och lika många små samt tenntallrikar,
smörask af tenn, och i andra nämnas saltkar, »saltzer», i Gärdslösa »7
Steenfaetz».
En hel del JcokJcärl af metall förekomma. På ett par ställen,
där det är flera i samma kategori, användes som rubrik ordet »köp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
