Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖLÄNDSKA GÅRDAR OCH DERAS INVENTARIER 1677,
41
»gemene hårselar dock nya och starka», »Ödder« (oxtöm) och
långok.
Sadlar omtalas rätt ofta; en änka har förlorat 3 stycken; de
sägas uttryckligen vara af läder. Tvär sadel och hustruns sadel
nämnas också.
Af båtar har en bonde i Kastlösa mist l torskeka med segel
och allt behör, en annan »een stor Bååt medh all tyg», som
värderas till 100 daler silfvermynt.
Också prästerna ha mist båtar; i Resmo omtalas en stor ny
båt med segel, som kunde bära 10 lass och värderas till 24 daler
silfvermynt, och prästen i Repplinge har två år före fiendens
plundrande köpt en stor fälebåt (d. v. s. en som användes vid sälfiske)
med allt för 28 daler silfvermynt.
Färjkarlen, som väl skött både post- och annan frakt, har mist
l stor färja med nytt vadmalssegel, 7 dukar bredt och 10 alnar
långt; en mindre färja äfven med nya segel; 5 stycken postbåtar
och dessutom 3 stycken ankare och nya tåg.
Hos en bonde samt länsmannen i Gräsgårds socken namnes en
bössa, men de äro de enda vapen som finnas upptagna. Kanske det
är af samma orsak, som Linné 64 år senare med beklagande
omnämner, den nämligen, att allmogen, för att hindra tjufskytte, är
förbjuden att bära vapen.
Färjkarlen omtalar, att han mist ett läderkyller.
Bistockar förekomma endast hos befallningsmannen och prästerna,
o
de värderas till 4 daler silfvermynt. På Aketorp fanns i ett
brädskjul 3 oskattade bistockar samt 11 tomma biskärmar (en bistock
af urhålkat trä).
Om gårdstomternas närmaste omgifning få vi inga
upplysningar. Att åtminstone en af prästgårdarna haft en trädgård, i hvil-
o
ken det fanns en »vattenbrund», omtalas dock. På Aketorp gick fram
till uthusen en hög och bred stenbro, som man kunde köra på och
icke blef upptrampad utan höll sig ren vår och höst.
Att genom dessa papper och förteckningar göra sig en exakt
bild af förhållandena i de öländska gårdarna i allmänhet under
Karl XI:s tid är ju icke möjligt, därtill äro handlingar och speci-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
