Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRIMITIVA ELDGÖRNINGSMETODER. 87
P. Så. > August Björn änder från Månstad sn, Kinds hd,
Västergötland, född 1839, berättar, att många som inte hade kubb1 - ute
i skogarna eller så - gnedo två träbitar mot hvarandra, men det
var besvärligare, om man inte fick tag i en bit oxel och en bit
aspe-trä, då slog det snart eld i aspet, aldrig i oxlet. När en gned, satt
en litet framåt med bena i sär, vänster arm och hand höll en mot
låret och med högra gned en. Ordet nödeld var okänd på trakten.»2
Det är här tydligen fråga om två korta träbitar, hvaraf man höll
en i hvar hand under gnidningen. Från Dalarna har jag hört
berättas om samma förfarande.3
Till c-typen eller gnidträt i bänd (se min uppsats sid. 6 ff.)
hänför sig följande.
P. 35. »Karin Andersson från Dala-Flöda har berättat, att man
för att visa det eld kunde fås genom gnidning, körde en stake in
mellan timmerändarne i en knut och gnodde, tills det blef eld.»4
Förfarandet finnes redan illustreradt i fig. 5, jfr punkt 5 och 6.5
P. 36. »Ett sätt att göra eld är detta. Man binder tillsammans
två käppar och sticker emellan dem en tredje, som man för fram
1 Sagesmannen syftar på en knbb att vrida eller borra eld i. Efter honom
meddelas ett par vridmetoder längre fram.
2 Meddeladt af tandläkaren, museiföreståndaren G. Blomgren i Borås, hvilken
karaktäriserar sin gamle sagesman såsom en uppslagsbok i allt gammalt, intelligent,
knappt läskunnig, halfblind, men pigg och vaken.
8 Utom den litteratur rörande gnidning med korslagda trän jag förut anfört,
hänvisar jag till British Museum, Handbook to the Ethnographical Collections, Oxford
1910, sid. 15, fig. g, hvari visas ett slags eldsågning i Australien. Vidare
Internatio-nales Archiv fur Ethnographie, Leiden 1900, sid. l-4, uppsats af VI. Titelbach. Den
där å Tafel II, fig. l, illustrerade metoden hör tekniskt närmast hit, ehuru den verkar
snarlik den i min förra uppsats sid. 14, fig. 13, framställda. G-nidningen utföres
nämligen ej såsom i det af mig relaterade fallet direkt mot en stubbe utan korsvis mot en
ofvanpå stubben placerad träslå. Samma uppsats visar (å Taf. 1) ett annat sätt, äfven
det från Balkans herdefolk; den gnidande håller härden, ett långt trästycke, vertikalt
mot marken under det att gnidträt handteras ungefär som en violoncellstråke. I
Strauss, Die Bulgaren, sid. 198, talas om eldgnidning förmedelst två torra grenar. Se
äfven Edward Burnet Tylor, Researches into the Early History of Mankind, London
1865, sid. 258 om eldgnidning bland ryssarne med en lönnstaf öfver ett stycke björk.
4 Meddeladt af pastor O. A. Åhlén i Uppsala.
5 Enligt Paul Tikkanen gjorde man förr i tiden eld alldeles på samma sätt i
Tavastland i Finland, se Adalbert Kuhn, Die Herabkunft des Feuers und des
Götter-trankes, Berlin 1859, sid. 114.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
