Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 SMÄRRE MEDDELANDEN.
af byn och till den andra. Härunder försökte nalle på allt sätt
öfverlästa sina förföljare men ändå göra så många fuffens som möjligt.
De öfriga af bröllopsgästerna, som voro intresserade af saken,
följde också efter, dels för att se, hvilka »nidsverk» björnen hunnit
göra, dels för att bevittna jaktens utgång. Omsider efter åtskilligt
jagande blef förstås nalle upphunnen och medelst några välriktade
lösa skott införpassad till de sälla jaktmarkerna. Hans döda kropp
lades i en släde, en häst, på hvilken man hängt alla koskällor, som
funnos i byn, spändes för, och björnen fördes sålunda i triumf till
bröllopsgården. Här skulle han stickas och flås. En flaska med
svagdricka stacks oförmärkt innanför hans päls, och just som
slakt-knifven började beröra strupen, drogs korken ur, så att alla tydligt
kunde se huru »blodet» puttrade ut. Under muntert glam och
låtsade åtbörder blef sedan björnen befriad från sitt skinn, och
härmed slutade den första akten. Den andra följde strax efter och
bestod däruti, att hvarenda en af gästerna, såväl de manliga som de
kvinnliga skulle fram parvis och böta på björnhuden.
Därvid gick så till, att en domare med nämnd utsågs, likaså
en länsman samt några poliser. Ett bord ställdes fram på golfvet,
vid hvilket domaren och framför honom nämndemännen togo plats.
Alla sågo de pampiga och stormagade ut, ity att de ökat ut
volymen af sina magar medelst kuddar och dylikt. Nu var det
polisernas skyldighet att föra fram par efter par af gästerna, ty alla skulle
de fram på björnhuden, som var utbredd framför domarens bord,
för att böta. Men hvad skulle de då böta för? Jo, si, när ett
bröllop räckte sju dagar å rad, så måste man ju i fridens alla dagar
ligga om nätterna. Men ligga och sofva å en bröllopsgård behöfde
nian den tiden visst inte göra alldeles ensam. Man bäddade stora
s. k. syskonbäddar, i hvilka pojkar och flickor lågo om hvarandra,
somliga låste också in sig i kammare, skrubbar och dylikt.
Följaktligen skulle ock nu alla, som tillhörde det manliga könet, fram
på björnhuden med hvar sin kvinnliga kontrahent för att böta för
en dylik förseelse. Alla utan undantag, såväl gifta som ogifta, skulle
fram på björnhuden. Men för att det skulle blifva mera lustigt,
tog man inte man och hustru såsom ett par, utan de mest omaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
