Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 MÖTENA I SKARA 11-14 JUNI 1913.
reminiscenser i ornamentiken å noden. Äfven rokoko och gustaviansk stil
sätta sin prägel å de kyrkliga kärl, som tillverkas under dessa epoker.
Patenerna undergå ej samma karaktäristiska utveckling som kalkarna,
hvarför det ofta är omöjligt att datera dem. De medeltida patenerna ha ofta en
fyrpassformad fördjupning i botten och äro prydda med graverad ornering.
Med 1600-talet kommer världsligheten - det profana - in i deri
kyrkliga konsten. Ej så att det heliga profaueras utan tvärtom det profana
helgas. Bistra krigare lämna sina stora dryckeskannor till kyrkorna, och deras
döttrar hämta ur silfverkammarens förråd bukiga sockerskrin, som de skänka
sin hembygds kyrkor. Ett sådant litet skrin, som tillhör Norra Kedum, har
denna inskrift: »Souvenir d’une amie» - minne af en väninna -, en
inskrift, som med all önskvärd tydlighet tillkännager, att den var afsedd för
profant bruk. Dryckeskannorna bli kannor för nattvardsvinet, sockerskrinen
oblataskar.
Till kyrkliga silverföremål räknas till sist äfven brudkronor och
ljusstakar, af hvilka synnerligen vackra kollektioner äro utställda. Särskildt
intressanta äro de stora drifna stakarna från Borås, Sunnersberg och Skara
domkyrka samt brudkronorna tillhörande kyrkorna i Bottnaryds pastorat - af
en synnerligen rik typ, som tyckes vara utbredd i norra Småland - ett
förhållande, som kanske sammanhänger med olika bröllopsseder.
Från en mångfald olika guldsmedsverkstäder i Europa är det, som alla
dessa skilda utställningsföremål kommit till Västergötland. Vi ha tvänne
ståtliga kannor, tillverkade i guldsmedsstaden Augsburg, ursprungligen
afsedda för profant bruk. I Amsterdam äro ett par ljusstakar gjorda, tillhörande
Österplana; från denna stad kommer äfven den vackra guldkalken, som
förvaras i Skara domkyrka; 1500- och 1600-talets preussiska och nordtyska
guldsmeder äro äfven ganska väl representerade. Förutom den förut
omnämnda Borås-kalken bör framhållas ett synnerligen förnämt arbete, kalken
från Tådene, skänkt af Gabriel Lilljehöök, herre till Storeberg, när han
fick patronatsrätten till Tådene församling. I Riga är ett praktfullt dopfat,
scyn tillhör Skara domkyrka, utfördt. Men flertalet af de utställda
föremålen är dock svenskt arbete. En mångfald Stockholmsmästare äro
representerade, likaså guldsmeder i Jönköping, Boras, Göteborg och de flesta
västgötastäder; Arboga, Norrköping, Nyköping, där den produktive Henning Petri
arbetade, han som var så rikt företrädd på utställningen i Nordiska Museet
1910 af kyrkligt silfver från Strängnäs stift.
En hittills okänd västgötaguldsmed, verksam vid 1600-talets midt, har
genom utställningen blifvit känd. Hans namn är Lars Månsson, och bland
arbeten, som han tillverkat, må nämnas kalken i Skara domkyrka.
Efter Fischers föredrag af gjordes en del föreningsärenden och samman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
