- Project Runeberg -  Fataburen / 1913 /
158

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158 LOUISE HAGBERG.

So läng wie ’n Weide, så långt som vide,

So fein wie e Seide, så lent som silke,

So heel und so klår, så ljust och så fint

Wie der Magdalena ihr hår.»1 som Magdalenas hår.

I Österrike har det äfven varit vanligt att åka långt lin,
hvilket kallats »Hårlångfårn» eller »Haarlangfahren» (ordet haar, hår,

o

motsvarar vårt hör). Åkningen ägde rum i Kärnten vid
trettondagstiden, då man for öfver fält och ängar, och ju längre färden sträcktes
ut, ju längre skulle linet bli troddes det.2

Såsom af det föregående framgått är det icke endast
fastlags-tisdagen som »åka långt lin» eller liknande ceremonier förekommit.
På sina håll äga de bland annat äfven rum på kyndelsmässodagen,
valborgsmässoaftonen och i all synnerhet på midsommaraftonen.
Enligt en urgammal och vida spridd sed upptändas vid solnedgången
sistnämnda afton - sommarsolståndets tid - stora eldar, omkring
hvilka det då dansas, och på sina håll såsom i Tyskland och
Österrike brukar ungdomen spriDga genom elden under ett oupphörligt
ropande af bland annat:

»Flachs, flachs, Lin, lin,

dass der flachs des jaur må årets lin

sieben ello läng wachs.»3 växa sju alnar högt.

Ju högre man kan springa dess bättre, ty lika så högt som
språnget göres, lika så högt blir också ens lin, och den som kan
hoppa högst är dagens hjälte,4 men den som ej springer genom elden,
för den lyckas ej heller linet.5 Bland esterna på ön Mon har det
varit för sed, att hvar och en skulle kasta en riskvist eller något
annat brännbart in i elden med orden: »lin blif långt» eller

1 E. H. Meyer, anf. arb. S. 287 och 226.

2 G. Graber, Alte Gebränohe bei der Flachsernte in Kärnten und ihr
religions-geschichtlicher Hintergrnnd, i Zeitschrift fiir österr. Volksknnde. XVII Jahrg.. Wien 1911.
S. 148.

3 F. Panzer, Beiträge zur dentschen Mythologie. Munchen 1848. B. 1. S. 216.

4 F. Panzer, anf. arb. S. 210.

5 A. Wnttke, anf. arb. § 93.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:46:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1913/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free