Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 NILS KEYLAND.
Vridelden framkallades på olika sätt medelst en drill eller borr
af trä (drillpinne, isl. bragöalr,1 grek. XQVTCO.VOV, lat. terebra) å ett
annat stycke af trä, härd (lat. tabula, se not l s. 193). Apparaten i dess
helhet hette på grekiska itvqéiov, på latin igniarium eller ignitabulum.2
L Alternativ rotation.
a. Handdrill. Handdrillen består af två delar, drillpinne och
härd.
Punkt 55. I »Wärend och Wirdarne», del I, sid. 189, meddelar
. .
Hyltén-Cavallius följande: Ännu för en mansålder sedan funnos
trakter i vårt land f. ex. Dalsland, hvarest gamla skogsmän och
skyttar förstodo att efter våra urfäders sed upptända eld utan stal
och flinta medelst att häftigt rulla en torr ekekäpp mellan händerna
emot ett torrt trästycke, och i Värend är samma sed, änskönt öfvad
annorledes och i annan mening, icke okänd än i dag.3
P. 56. Man hade ett hål i ett säte eller dylikt utaf gran, och
så höll man en torr björkpinne mellan händerna och surrade rundt,
tills det började kolas, och man fick eld; men det måste vara vana,
intet gick det för hvem som hälst.4 Fig. 24. Härjedalen.
Från europeiskt område saknar jag för öfrigt uppgifter om den
primitiva handdrillen. På vissa områden ute i vida världen, såväl
Ned fratres vocant sive omncs quaecunq; sunt, Pagauorum observationes diligenter
prohibeant.... Ned fratres (Nied feor, Noth feur), id est, ignis, ex duorum
aridorum lignorum attritu elicitus*. (Se annan läsart Fataburen 1912. s. 1.)
Jfr Hermann! Conringii ad Stephanum Baluzium epistolse, i Epistolarum
Syntag-mata, Helmestadise 1694, XIII, s. 41:» . . Ostendi verö, illa antiquiora esse primis
Chris-tianismi in Saxonia rudimentis: atque pertinere illum indiculum ad caput V Synodi
Liptiensis celebratse anno 743. Id quod indubié etiam Tu probabis: mecumq: corriges
illam Sirmondianse editionis voculam Nedfrutres in Nodfyres, quorum fi t mentio in
Indiculo: Gum hodieq; Germanis nobis Nodfyr appelletur iynis magna violcntia
excitatus, confrictu lignorum, quo vulgus agrestium superstitiosé abutitur adversus
creditas pecudum fascinationes.» - Kursiv, af förf.
Pehr Lovén, De Gothungia, s. 21, sammanställer sin definition efter samma gamla
källor, men benämner elden enligt skånskt idiom gnie-eld.
1 Biskupa sögnr, I, sid 616. Utg. Kaupmannahöfn 1878. Se s. 233, not 4.
2 Appollonius Rhodius. Se äfven M. H. Morgan »De Ignis Eliciendi Modis Apud
Antiquos», Complete preservation and discussion of what the classics preserve witli
regard to the methods of making fire amongst the ancients. Denna afhandling ingår i
tidskriften Harvard Studies in Classical Philology, vol. I, s. 13-64. Se där speciellt s. 21.
3 Jfr Fataburen 1912, sid. 2.
4 Efter meddelande af Per Svensson, Lillhärdal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
