Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRIMITIVA ELDGÖRNINGSMETODER. ’ 211
såsom i p. 69, 71, mellan dörr och dörrpost.1 Att den omständliga
vridproeeduren mellan stolpar eller vid dörrar traditionellt
sammanhänger med naturmedicineringen, därom vittnar innehållet i anförda
notiser nogsamt.
Till metoden med löst tryckstycke, så vanlig hos oss, se p. 57-76,
har jag anträffat endast ett par motsvarigheter inom det öfriga Europa.2
Uppfinningen af snoddrillen betecknar utan tvifvel ett steg framåt
inom den primitiva eldtekniken. Med den blef vridningen effektivare
och mindre svår, den kunde lättare utföras af framför allt den ovane,
som tilläfventyrs egde större styrka än händighet. Med applicerandet
af en båge till snodden har systemets höjdpunkt uppnåtts. Hough
uppger, som redan nämnts, att han med en bågdrill lyckats göra eld
på sex gånger kortare tid än med handdrillen under lika förhållanden.
Till denna typ Öfvergå vi nu.
c. Bågsnodd-drill, förk. ’bågdrill. Består af samma delar som
handsnoddrillen: härd, tryckstycke, drillpinne och snodd, därtill af
en båge, »drillbåge», »drillpiska», som är knuten vid snodden.
P. 77. »Vre-eld» använde finnarna att bränna svedjor med, ty
de ansågo, att den var mycket kraftigare än vanlig eld. De hade
en pinne af hårdt trä, som de kringvredo med ett snöre, som
satt i en båge. Snöret lades i dubbelslag kring pinnen. Borgsjö sn,
Medelpad.3
P. 78. Fig. 40 visar brukaren Lars Gren från Ekshärad,
Värmland, handterande en bågsnoddrill. Tryckstycket består af en mot
magen stödd brädlapp och härden af en tämligen färsk björkstubbe.
Gren valde afsiktligt en sådan för att visa mig, hur lätt man kan
två notiser; den ena illustrationen visar, hur en medhjälpare medelst ett tåg pressar
tillsammans stolparna, å den andra varieras anordningen så till vida, att stolparna äro
fästa på en brädplatta i stället för i marken, hvarigenom det hela får karaktären af
en apparat. Vridelden användes till bot.
1 Wissenschaftl. MitteiL, IV, s. 433 (Bosnien, uppsats af Lilek). - Zeitschrift fur
österreichische Volkskunde, anf. årg., s. 167.
2 Br Hans Sperber, hvilken jag tackar för flera upplysningar, har aftecknat en tyrolsk
drill i Mus. fur österr. Volkskunde. Wien, som synes höra hit. Men de lösa träna föreställa
måhända pålar såsom vi sett s. 210 r. 15 och not 3. - Sandvig, anf. arb., sid. 26. Metod som
i fig. 30. därvid en fiskare drillar mot båtkanten för att bota fiskredskapen. - Troligen
hör den af Grimm, anf. arb., s. 573, efter Tobbler anförda drillningen också hit.
3 Meddeladt af folkskolläraren Levi Johansson efter John Månsson i Ede.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
