Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRIMITIVA ELDGÖRNINGSMETODER. 231
ömhet för Fäderneslandet de voro öfvertygade, samt dessutom
omöje-ligt var, ät få rätt på uphofsmannen.»1
P. 117. I Forsa sn i Södermanland gjorde man nödeld mot en
ladugårdsdörr. Sagesmannen2 tror sig minnas, att man hade elden i
dörröppningen och dref boskapen öfver den.
P. 118. »Då jag J. P. W(allensteen) var med mine föräldrar på
Högstorps gård uti Säby socken uti Småland 1764 lopp där en skara
af käringar ikring med afskrift af ett himelsbref........ .
Likaledes lopp en annan skara af käringar där omkring med himelseld,
som aldrig skulle slockna. Den som deraf fick tända och behålla
eld uti sitt hus ansåg sig lycksalig, inga olyckor, inga troll eller
trollpack or skulle hafva magt med det sama. Same Informator, som
sedan blef Capelian uti Löth socken vid Norrköping utsläkte och
denna eld uti käringarnas åsyn, de skriade till himelen och ropade
" hämnd öfver denne ogudaktige utan like. Den nitiske Kyrkoherden
uti Säby, Prosten Petrus Tranberg, gorde oftast föreställningar från
Prädikstolen till sine åhörare om desse och flere andra galenskaper.
Det gorde dem endast försiktigare och varsamare att låta
vidskepelserna komma till hans kunskap.»3
P. 119. Gnideld buren i ett ruttet bokvedsstycke mellan de två
gårdarne, där de två parterna bodde, framtvingade äfven »kärlek».4
P. 120. »Nödeld», berättar E. Fundin från Funäsdalen i
Härjedalen, »har ju ock användts här, när man vid resa ut glömt medtaga
elddon. Men aldrig hörde jag af min far (f. 1794), att den elden
skulle ha någon annan egenskap än vanlig».
Återblick.
Att gnid- och vridmetoden förekommit hos oss någon gång ännu
på senare tid för uppgörandet af den husliga elden, därpå tyda upp-
1 Magnus Gabriel Crselius, Försök till Ett Landskaps Beskrifning uti En Berättelse
om Tuna Läns, Sefwede och Aspelands Häraders Fögderi etc., Calmar 1774, sid. 90.
2 Antikvarien T. J. Arne.
3 J. P. Wallensteen, Vidskepelser, Vantro och Huskurer i Danderyd och Lidingö
i slutet af 1700-talet. Utgifna af E. Hammarstedt. Stockholm 1899.
4 Tobias Norlind. Svenska allmogens lif. Stockholm 1912, s. 584..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
