Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRIMITIVA ELDGÖRNINGSMETODER. 235
ytterligare några meddelanden inkommit därifrån, dock flera från
Västergötland och Värmland.
Inalles har jag från Småland 17 notiser, Västergötland 11,
Dalsland 7, Värmland 32, Uppland 5, Dalarna 4, Hälsingland 2, Härje-
o
dalen 7, Jämtland 5, Medelpad 8, Ångermanland 8, Västerbotten 2,
Gottland 2, Skåne 3, Närke och Södermanland hvartdera 1. Från
de öfriga landskapen har jag trots flitiga förfrågningar ej lyckats
hopbringa något. Då jag lagt min undersökning någorlunda
likformigt till samtliga provinser, låter jag med all reservation dessa
siffror i någon ringa mån belysa nödeldsbrukets frekvens i vårt land
under senare tid. Mest allmänt synes det ha lefvat kvar på vissa
platser inom området Småland-Värmland och inom vissa delar af
Norrland. Men godt kan man säga, att traditionen om nödelden nu
öfverallt håller på att försvinna. Alla de nya uppgifterna härröra
ju ur mannaminne, låtom oss i rundt tal säga tiden 1840-1880.
Men från tiden därefter har intet beaktansvärdt fall meddelats.
Af de behandlade metoderna synes den med tröskslaga å området
Västergötland-Värmland samt den med spinnrock (spinndrillen) i
Uppland hafva en viss lokal karaktär; de öfriga uppträda här och
där om hvarandra.
Hur har konsten att gnida och vrida eld uppfunnits? Forskarne
hålla på goda grunder före, att människan lärt den af naturen.
Karl v. den Steinen1 anser dock, att det i första hand skett genom
att härma med, ej genom att härma efter naturen. Gnidandet och
drillandet vore således enligt hans mening ursprungligen endast
reflexrörelser något i stil med barnens oafsiktliga härmningar.
Detta kan hafva skett på olika sätt å olika rum vid olika tider.
På indoeuropeiskt område voro slinger- och parasitväxterna
favoriterna, hvilkas ved man företrädesvis begagnade vid eldgörningen,
och Adalbert Kuhn säger, anf. arb. s. 253, att konsten att göra eld
där kan tänkas ha uppkommit på det sätt, att man sett eld alstras
genom deras gnidande mot stammen och grenarne af trädet, hvarpå de
växte. Efter samme författare har jag förut å sid. 96. innev, årg., anfört
ett fall af själfantändning. Motsvarande anförde jag från vårt land.
1 Anf. arb. och kapitel, jfr ofvan s. 196.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
