Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
PROFESSORSKAN THÉRESE KJELLBERGS SILFVERSAMLING.
norrut, om man frånser lappmarkerna, där såväl skål- som
romb-formiga hängen anträffas.
Bland de svenska svampdosorna finner man trenne typer med
hemortsrätt i Bleking, Bohuslän och Gottland se fig. 12-14. Grott-
landsdosorna äro på sitt
sätt särskildt
intressanta, emedan de, jämte
nystpinnar snidade af
trä, äro de enda tör den
gottländska
bondekulturen typiska föremål, som
datera sig från tiden
efter 1700-talets midt.1
Nystpinnarna ha
användts såsom
»känningar», svampdosorna ha
varit fästegåfvor. En
del samlingen
tillhörande synnerligen vackra
salmbocker från skilda
trakter ha äfven
tjänstgjort på sistnämnda sätt,
fig. 15. Elfva rikt
utsmyckade brudkronor af
förgylldt silfver märkas
äfven bland
praktpjäserna, se fig. 1.
I den utländska
silf-versamlingen göra sig de
norska smyckena samt de från Schleswig särskildt bemärkta. Det
är rätt egendomligt jämföra de båda gruppernas skilda karaktär.
De norska silfversmidena med rik filigranornering äro oftast tunga,
allvarliga och pompösa; Schleswigs eller slättlandets smycken bildas
ofta af en förgylld silfverskålla, å hvilken är anbringad en lätt fili-
1 Enligt utredning af amanuensen Nils Lithberg.
Fig. 15. Salmbok, fästegåfva från Bleking.
N. M. 118,389.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
