Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 125
Litteratur.
Emilie Demant-Hatt, Med lapperne i k0jfjeldet. (Lapparne och
deras land. Skildringar och studier, utgifna af Hjalmar
Lundbohm, II). Stockholm 1913. 8 -h 203 s. 8:0.
Julen 1910 utkom Johan Turis allbekanta »Muittalus samid
»birra> med dess märkliga skildring af Tornelapparnas lif i helg och
socken. Den danska dam, som var Turis hjälparinna och stöd vid
utarbetandet af hans bok, har nu själf framträdt med en skildring
af sin årslånga vistelse bland dessa lappar och har därmed skapat
icke blott ett önskvärdt komplement till Turis bok, utan också ett
verk, som både i människoskildring och etnografisk framställning
högt reser sig öfver den hittillsvarande litteraturen i ämnet.
På bokens litterära förtjänster och författarinnans känsliga
blick för Lapplands natur behöfver jag här icke ingå, utan jag
vill inskränka mig till att påpeka några för den lappska etnografien
viktiga nyheter, som äro inlagda i hennes allsidiga redogörelse för
Tornelapparnas lif. De flesta äro sammanförda i anmärkningarna,
s. 165 ff., men många återfinnas också i den i kronologisk ordning
gående texten.
Den viktigaste nyheten är den af författarinnans man, den
danske etnografen Gudmund Hatt på grundvalen af hennes och sina
egna undersökningar gjorda utredningen af hufvudomformningens
förekomst och utbredning bland lapparna, dess metod och (i detta
fall estetiska) motiv (s. 185 ff.). Den förste, som på grund af vissa
från Malå under 1890-talet erhållna uppgifter började misstänka,
att kraniedeformering förekom äfven bland lapparna, var för öfrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
