Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 LITTERATUR.
som tillbör helt andra växter såsom Lappa, Galium Aparine etc.
Den geografiska begränsningen är här af ett särskildt intresse.
Såsom undertecknad på ett annat ställe vill söka bevisa förekomma
namnen på klint egentligen i södra Svealand och Götaland (utom
Gottland, sällan i Danmark och ytterst sällan i Norge), och inom
detta område ha namnen på -klätt en ännu snäfvare begränsning,
som ursprungligen torde ha sammanfallit med de trakter, där vi
ha rätt att vänta oss assimilation af nt till tt, d. v. s. att klint
och klätt ursprungligen äro samma ord, hvilket säkerligen (jmf.
.Falk und Torp, Norwegisch Dänisches Etymologiches Wörterbuch)
hör ihop med germ. *klenta = klump, kvar i sv. dial. klint = knöl
o. s. v. och jämför klint, klätt = bergbrant etc. De båda
växtarterna ha det gemensamt, att de uppträda som ogräs i åkrarna
och förorena säden, hvarpå också andra, stundom gemensamma
namn såväl i Skandinavien som i Tyskland häntyda, såsom ty.
Korn-blume, sv. kornblomma för båda arterna, sv. blågubbe etc. för
Centaurea Cyanus och ty. Ackerkummel, sv. åkerbönor, dudrakorn,
..
svart kummin etc. för Agrostemma Githago. (Äfven andra arter
af Centaurea spela en liknande roll.) Den folkliga namngifningen
sammanför ofta ganska olikartade växter, som genom sin förekomst
eller från synpunkten af nytta eller skada äga likartad betydelse
under samma eller snarlika namn.
Författaren går endast i ringa grad in på frågan om folkliga
namnbildningsprinciper, däremot diskuteras utförligare de litterära
namnens tillkomsthistoria både här och där i texten och i en
historisk exposé i inledningen. Hvad vidare beträffa etymologier
och namnförklaringen äro de mycket sporadiska eller rent af
uteslutna, hvilket naturligtvis icke kan anses vara en giltig lösning
för ett historiskt namnlexikon. (Man saknar också i
litteraturförteckningen såväl en del för ämnet betydelsefulla etymologiska
ordböcker som hithörande tyska specialarbeten af Hehn, Hoops
etc.)
Författaren är naturvetenskapsman och är ju i sin fulla rätt
att lägga sina synpunkter som hufvudlinjer för arbetet, men det
är naturligt, att ett verk, så omfattande och i så vidsträckt grad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
