Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAIT OCH KRYCKA OCH KItYCKESTAT.
145
Fig. 15. Väggbonad från Mora sn. Dalarna. N. M. 46,895 1).
Inskrift: Bröllops Folket Draga Tallen Till Bröllops Gården Brudgummen och Bruden
möta Dem med Fägnad.
gården sittande bland granens grenar, och säges detta bruk ha gifvit
upphof till ordspråket »han är på grön kvist».1 - Bröllopsträden
skulle ofta stå kvar, till dess den unga hustrun fått sitt första barn.
Men i äldre tider var det inte alltid ett nytt träd som
hemfördes och restes till bröllopet, utan fick den kvarstående majstången
då tjänstgöra som bröllopsträd. I en skildring från förra hälften af
1700-talet omnämnes, hurusom prästen med brudgummen och
brudskaran redo omkring majstången tre gånger,2 och en gammal dansk
1600-talsförfattare (Nicolaus Heldvaderus, 1624) omtalar, att i redan
för honom aflägsna tider vigsel egt rum »under it grönt Maytrse,
som war opreist uden for Brudehuset».3
Att bröllops stängerna eller brudträden i likhet med de till jul
och midsommar uppresta stängerna voro fruktbarhets- och
fruktsamhetssymboler framgår tydligt af alla med dem förenade riter och
folktro. Här är emellertid ej meningen att närmare ingå på deras
betydelse och sinnebildliga innebörd, men har det varit vid
undersökning af bröllopsträdets olika uppträdande i vårt land som
sambandet mellan detta och »käpp och krycka» gång på gång kommit
till synes, och har detta gifvit anledning till ofvanstående
redogörelse för därunder påträffade olika »krycke»-former - från »käpp
och krycka» till knotiga trädgrenar och verkliga kryckor, till
skalade brudgranar och fram till krycketrädet med hela sin löfskrud
1 Cervus, anf. arb , s. 95.
2 Samuel Kroks Tal om Urshults Pastorats inbyggares seder, hållit år 1749 uti
Upsala. Stockholm 1768, s. 29.
3 C. J. Bergman, Gotländska skildringar och minnen, Visby 1882. S. 248**.
10-j/503;/0. Fataluren 1915.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
