- Project Runeberg -  Fataburen / 1916 /
195

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Primitiva eldgörningsmetoder i Sverige.

Gnideld, vrideld, slageld.

Med en jämförande studie.

Af
Nils Keyland.

Hvem är han som i askgrufvan sofver,
gjord af en sten, flykting utan far och mor?
Så månde han framlefva sina dagar.

Hervarar saga.

C. Slageld och slagelddon.1 Med ett tillägg om fnöske, optisk
tandning m. na.

Flinta och pyr it.

Vid hopslagning af två tillräckligt hårda föremål uppstå till
följd af friktionen gnistor, hvilka på samma sätt som den vid
gnidning med torrt trä erhållna glöden kunna uppfångas i fnöske och
därifrån blåsas vidare till en låga.

För erhållande af gnistor, som antända fnöske, fordras emeller-

*



tid att ettdera af de hopslagna föremålen innehåller järn eller
svafvelkis (pyrit) i någon form. Detta förhållande bekräftas stundom
af de gamla författarne, hvilka omnämna slagning med stenar.2

1 Forts. fr. kap. Vrideld i Fatab. årg. 1913, s. 236. - Ordet slageld är här
bildadt af slå eld i analogi med gnideld och vrideld.

* Jag gör här i början en sammanställning af citat efter dessa författare för
kommande hänvisningar. Citaten bjuda på visserligen ganska olikartade synpunkter,
tekniska, historiska, t. o. m. filosofiska med spekulationer öfver den i flintan, pyriten,
metallen och annat inneboende eldens väsen. Intressanta äro de ej mindre därför, att
de beröra uråldriga förhållanden och bruk under en historisk tid.

Plinii Naturalis Historia L. XXXVI, c. 30 (Parisuppl. 1831): In Cypro eum repiriri
volunt, et in metallis, quae sunt circa Acarnaniam, unum argenteo colore, alterum aureo . . .
Pyritarum etiamnum aliqui genus nnum faciunt, plurimum habens ignis, quos vivos
appellamus, et ponderissimi sunt. Hi exploratoribus castrorum maxime necessarii, qui
clavo vel altero lapide percussi scintillas edunt: quse exceptae sulphure aut fungis aridis,
vel foliis, dicto celerius ignem trahunt.

Isidorus af Sevilla, Etymologise L. XVI, c. 4: >Est pyrites vulgaris quem vivum
lapidem apellant, qui ferro vel lapide percussus scintillas emittit. .. hunc vulgus focarem

14-160551. Fataburen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:40:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fataburen/1916/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free