Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men nu inträffade något, som gaf sakerna en annan vändning. Den
27 jan. 98 hade kejsar Nerva dött, och hans adoptivson Trajanus var
utsedd att efter honom bestiga tronen.
Denne låg i fält mot rhengermanerna, hvilka alltsedan år 70
hotat att spränga de dammar, Rom satt för deras framträngande mot
söder, och först på sensommaren 99 kunde han hålla sitt intåg i
Rom. Under tiden växte oron hemma. Skulle Trajanus
öfverhufvudtaget komma, innan det lyckats rivalerna om tronen att rycka den
undan honom?
Det är tydligen af denna anledning Tacitus beslutar sig för att
som ett fristående arbete utgifva hvad han inhämtat om germanerna.
»Än så länge ha vi hållit dem i schack, men hur länge skall detta
lyckas?» Sådan är den tankegång (jfr Germania cap. 37), han vill
inpränta hos sitt folk. Dessa fysiskt och moraliskt friska germaner
komma en gång att krossa Rom, om man icke ser upp i tid. Det
är denna fosterländska hjältegärning Trajanus nu utför, och därför
dröjer han. Arbetet är ett »Varningsord», skrifvet i den raska takt,
som utmärker Tacitus, och som här stimuleras ytterligare af kärleken
till fosterlandet och af ängslan, att Trajanus, den ende rätte, ej
skall nå kejsartronen.
Hvad som annars blifvit en kort excurs i samband med de
germanska krigens historia, ungefär af samma art som beskrifningen
af Palestina i samband med Taciti skildring af det judiska kriget,
blef nu ett fristående arbete med en utförlig redogörelse för de
olika germanstammarna, deras bruk och seder. Skriften slungades
ut på hösten 98 eller våren 99.
Det är dessa omständigheter, vi ha att tacka för att detta i
antiken enastående verk existerar äfven som för den utförlighet i
skildringen, som skall för alla tider göra den till en så dyrbar
urkund för vår folkstams fornhistoria. För oss svenskar är den
särskildt värdefull, emedan konungariket Sverige här för första gången
uppträder på häfdens blad, och af alla samtida stater i världen är
den enda, som ännu äger bestånd som kungadöme.
Boken bör läsas och kännas af enhvar, som hyser intresse för
vår kultur och vår historia. Att i en modern form återge dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
