Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landsdel, som den berör. Men den är en malmrik gruva även för forskaren,
och det är denna sida som här bör framhållas. Bakom den
konstlöst enkla och redbara framställningsformen döljer sig en insiktsfull
och vidsynt ledning, något som ingalunda alltid kan sägas om
insamlingar av våra folklivsföreteelser vare sig på det materiella eller
det andliga området. Beklagligtvis förekomma särskilt i tredje
årgången rätt många tryckfel av nog så ogenomskådlig karaktär, men
i helhet sett kan arbetet framhållas såsom ett särdeles gott föredöme
och såsom ett bevis på vad folkhögskolan under gynnsamma
miljöförhållanden kan åstadkomma i här avsedda syfte. Jag påpekar i
det följande endast några av de väsentligaste artiklarna.
Redan i den första årgången, 1915, anslås en avsevärd del av
utrymmet åt folklig vitterhet. Under samlingsrubriken »Malungs
folkhögskolas elevförbunds sagbok» föreligger där en samling av
eleverna upptecknade traditioner, varibland särskilt många bland
sägnerna utmärka sig såväl genom sin äkta skogs- och
ödemarksstämning som genom sin naiva ursprunglighet. Härtill sluta sig i
de följande häftena uppteckningar av gåtor, ordspråk, ordstäv och
talesätt samt i häftet 4, 1918, även väderleksmärken. Bortsett från
sistnämnda element faller således denna anförda rikliga och
värdefulla skörd inom folkdiktningens gränser. Genom en på äldre
Dalabeskrivningar grundad skildring av Malung på 1700-talet förmedlar
emellertid utgivaren redan i andra årgången en övergång från den
trängre »folkloristiska» iakttagelsekretsen till en vidsträcktare
folklivsforskning, som sträcker sig till folkets tro, sed och levnadssätt
i allmänhet, I tredje årgången, 1917, möter sålunda en av kandidat
A. Nygård insiktsfullt skriven och allmänfattligt hållen överblick
över folktro- och folksedforskningens arbetsfält och mål. I denna
ingår ett mycket avsevärt antal original uppgifter av delvis stort
värde. Under rubriken »spridda uppteckningar» finnes även en av
samma hand gjord och ordnad samling forntroföreteelser,
huvudsakligen från Malung, där man anträffar några verkliga guldkorn
för vår inhemska folktroforskning. Särskilt märkliga synas mig
uppgifterna om den sista kärven och den därav bakade kakan samt
den. såsom det visar sig, inom många orter i Dalarna (likasom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
