Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Stockholms stolmakareämbetes historia 1664-1846. Av Arvid Bæckström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 ARVID BAECKSTRÖM.
C. Lagerberg meddelade i sina »Stolstudier i Göteborgs Museum»
(i nämnda museums årstryck 1909).
Föreliggande studie, påbörjad endast för att utforska betydelsen
av några stolsignaturer i Nordiska Museets högre-ståndsavdelning,
har därför tagit till huvudsyfte att något belysa Stockholms
stolmakare och deras verksamhet till och med 1846. Ämbetets
protokollsböcker synas vara försvunna, och jag har varit nödgad att
försöka till en bild, så gott sig göra låtit, foga ihop en del mer eller
mindre magra arkivnotiser.
Vid vilken tid stolmakare började uppträda i Stockholm såsom
självständiga yrkesmän, tyckes ej numera kunna påvisas.1 Kanske
de tidigast hörde under snickarna, vilkas skrå blev faställt 1578
(Klemming, Skråordningar, 1856), och först i samband med 1621-22
års försök till organisation av det svenska skråväsendet fingo någon
självständigare ställning.
Den 28 sept. 1652 utfärdade emellertid drottning Kristina Öppet
brev »för Jahan Goha ath få bruka Stolmakerij Embetet här i
Staden», görande däri »witherligit ath såsom wij förnimme deth
bref-wijsare Jean Goha, skall tillbotes [= till botten?] hafwa lärdt
stool-makerij konsten, så ath han weet allehanda slags stolar ath
förfärdiga och tillverka, alså medan han är sinnad, sigh här huusligen
nedsettia, samme handtwerk idka och fortsethia; hwarföre hafwa
wij pröfwandes sådant wara her nyttigt och nödigt, af gunst och
nåde uppå hans underdånige ahnsökiande undt och efterlåtit,
eftersom wij her med och i detta vårt öpne brefs kraft, unne och
efter-låte honom Goha, förberde Stoolmakare Embete här i staden
otur-beradt och obehindradt för ens och annans intrång ath idka och
drifva jemwell och wara frij och exempt för borgerlig tunga och
be-swär. Hwarefter war öfwer- och underståthållare sampt borgmestare
och rådh sig hafwa ath efterretta» (riksregistraturet).
Denne »Jean Gohart stolmacker» - så skrev han sig själv -
är således Stockholms förste hittills kände privilegierade stolmakare
(med »stolmakare embetet» menades väl: stolmakareyrket).
1 Kalmar hade stolmakare under hela 1400-talet. I Uppsala funnos stolmakare
1453 (A. Strindberg, Svenska folket, 1882, 1:211).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
