Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 ERNST KLEIN.
Ur tjugondagens ceremoniel kunna vi således utläsa, att den är
både jul och midvinter.1 Som kristen fest markerar den sin
egenskap av avslutning på en helgperiod, som ej får dragas in på den
hedniska festens av allsköns styggelse vanhelgade tid. Men
samtidigt går den så nära gränsen till denna hednagudarnas högtid
som möjligt, attraherad av det oöverkomliga minnet av
midvinter-dagarnas gamla helighet. Sannolikt har man stannat just på den
13 januari, emedan den 14 stått som midvinterdagen i analogi
till vinternätterna den 14 oktober och sommarmålet den 14 april.
Men tvivelsutan har dagens egenskap av octava epiphanie och
kyrklig mässodag också spelat en viss roll. Förlängandet av julen har
fått det avrundade och naturliga måttet av en hel vecka och
dessutom en prägel av kyrklighet, som varken kunnat vara den kristna
menigheten eller dess herdar misshaglig.
Det är ingalunda säkert, att vi eljes bland alla de spår av
hedendom, man sökt och funnit i nordisk folksed, äga någon årsfest så
att säga bevarad in situ, i orubbat kalendariskt läge.
Vinternätternas blöt har flyttats och förändrats. Dess rester sväva
omkring mellan Mikaeli och Mårtengås. Den rörliga påskfesten har
uppsugit sommarmålsfesten, i den mån icke rester av densamma leva
kvar, förflyttade till Valborgsmässoafton och l maj. Vad
midsommar beträffar, om nu en sådan fest överhuvudtaget firats i hedenhös
(det enda belägget i sagorna anses vara tvivelaktigt), har dess gamla,
i norsk tradition bevarade datum, 14 juli, inga spår av helg kvar.
Hela festen ligger på Johannes döparens dag, och ceremonielet hör
mestadels ihop med dagen. Skulle nu tjugondag Knut vara, vad
jag här sökt visa, så vore därmed icke blott en förklaring funnen
till den egendomliga period, julen fått i de nordiska länderna, utan
dessutom en ännu kvarstående rest av den hedniska midvinterfesten.
1 Kr. Visted i ovan an f. uppsats meddelar från Valders på 1860-talet, att
tjugon-dagen där kallades »ildbjörgaften» och att den aftonen dryckesoffer till spiselelden
utfördes. På andra håll är denna ceremoni förlagd till 7/i - den konventionella
julsluts-aftonen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
