Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA OLIKA SÄTT ATT BRÄNNA TJÄRA.
Bilder och anteckningar från västra Värmland.
Av
NILS KEYLAND.
Ej i mannaminne eller så långt tillbaka hörsagorna gå har inom
de trakter, som här avses, tjära producerats i någon större
utsträckning utöver ortens behov. Det mesta av tillverkningen har använts
för husbehov eller sålts man och man emellan. En mindre del har
gått till marknaderna eller närmaste stad för att där avyttras.
Belysande för tidigare förhållanden äro några uppgifter i Erik
Fernows »Beskrifning öfwer Wärmeland»,1 vilka ådagalägga att
tjärbränningen inom provinsen knappt heller i äldre tid utgjort någon
egentlig exportindustri. »Tjäru-bränneri», säger Fernow, »kunde
wara et af wår Almoges lättaste och tillika säkraste näringsfång,
om det blefwe rätt handhaft; men däruti brister ännu mycket, ja,
snart sagt alt. Jag har icke, mer än en gång,2 funnet at det någonsin
warit påtänkt, utom husbehof, förr än i Konung Friedrichs tid.» -
o
Ar 1724 utgav landshövding baron Ribbing till konungen förslag
om tjärbränneriers inrättande i Värmland, som skäl anförande att
där finnes skog i överflöd. Konungen lämnade rikets ständer del
därav vid nästa riksdag och gav genom nådig skrivelse d. 3 okt.
1727 landshövdingen tillkänna, att ständerna ansett saken med
välbehag samt lämnat i landshövdingens frihet att härvid ställa som
honom bäst syntes. Ständerna hade behjärtat, att Värmland nästan
1 Göteborg 1773 och 1777, s. 626.
2 »En Borgare i Carlstad, Olof Elofsson, hade wid Ström ock By-älfven anlagt et
så kalladt Beck-bruk; men det är owisst huru länge och huru långt han det dref; ty
sedan en Köpmans-Enka från Götheborg, 1665, tog intekning och upbod däruti för 200
Riksdalers skuld, finnes ingen underrättelse mera därom (Näs-härads Domb.).»
l-250388. Fataburen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
