Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN LAPSKA TORVKÅTAN SOM NORDISK HUSFORM. 207
som även synes vara använt för de ovan nämnda hos ester och
finnar använda, primitiva eldhusbyggnaderna av hopresta stänger.
Emellertid äro de finsk-ugriska språken ingalunda ensamma om en
dylik språkstam. Vare sig det nu beror på mycket gammalt
släktskap eller på ett egendomligt sammanträffande av tillfälligheter,
säkert är, att en stam kot i så gott som alla germanska språk sedan
mycket gammal tid betecknar en byggnad och framför allt en sådan
av enklare slag. I isländskan, både den nutida och forntida, liksom
i forndanskan och fornsvenskan, finns detta ord hot i betydelsen liten
hydda eller stuga. I medeltida nederländskt språk förekommer köte,
i medellågtyska kotte, kate, i medelhögtyska köte, i nytyska köte, kate.
I medeltida engelska förekomma cot, cote.
Avledningar av dessa ord äro det engelska cotset, det tyska
kothsasse, kossate, kossat, det mit. köteer, koster, vilka alla betyda
något slags torpar e eller arrendator, jordbrukare av lägre rang. Den
stora engelska medeltida jordeboken Domesday Book upptar även
7,000 cotarii eller cotseti. Cot förekommer i engelskan också i olika
sammansättningar i betydelsen mindre djurhus, t. ex. dove-cot(e),
hen-cot(e), sheep-cot(e). Samma stam ingår i det vanliga cottage, som
i äldre tid icke blott som nu betecknat ett mindre lanthus utan
också en lantegenom av blygsamt slag. I Sverige är ordet kåta ganska
tidigt belagt. I uppslagsböcker1 citeras i allmänhet som äldsta
belägg ett ställe hos Stiernhielm. Ett ännu äldre finnes hos
Ascha-neus i en 1612 författad skrift över Sigtuna (publicerad av Gihl i
Upplands Fornminnesförenings Tidskrift, haft XL) där det om S:t
Pers befästningar heter wcJi öfwerst två ivächt kdter». I detta
sammanhang har ordet tydligen betytt något slags liten kammare,
troligen av sten. Men också i andra indo-europeiska språk förekomma
beteckningar för småbyggnader, som åtminstone för lekmannen
förefaller rätt nära liggande, ehuru möjligen lingvisterna kunna anse
dem språkligt icke hithörande. Den österrikiske forskaren baron
Nopcsa fäster i ett 1925 utgivet arbete över Albaniens etnografi upp-
1 Se Elof Hellquist Svensk etymolog. ordbok s. 383 o. f. - H. räknar det lapska
goatte till den finsk-ugriska gruppen, om vilken han säger: >Ett liknande ord finnes
också i de f.-ugr. språken.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
