Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JEAN ERIC REHNS FÖRSTA VERKSAMHETSÅR VID MANUFAKTURKONTORET. 107
konkurrens fullt jämbördiga företag, spåras i snart sagt varje
beslut. Ett icke oviktigt led i detta deras arbete måste naturligtvis
på ett så tidigt stadium bli införskaffandet av läromästare och
ledare, tills man inom landet självt hunnit utbilda en tillräcklig
stab av inhemskt sakkunnigt folk. Utländska gesällers och
hantverkares hitlockande är ett synnerligen ofta debatterat problem i
protokollen. För att kunna göra detta måste man dock även
lämna bevis på, att landet kunde bjuda några privilegier och
förmåner, så att det över huvud taget lönade sig att resa hit. Att
man även gjorde detta, framgår av en räkning, som inlämnades av
boktryckaren Momma, »på de hos honom tryckta Tyska, Franska
och Holländska Extracterne af Manufacturprivilegierna». Vad annat
kunna väl dessa tryck tjänat till, om ej till spridande av
kännedomen om den goda marknad landet bjöd för i olika manufakturer
kunnigt, driftigt och arbetsdugligt folk samt att få dem att flytta
över. En sak som för övrigt lyckats rätt bra, att döma av alla
de diskussioner som hållas över än den ene än den andre tyske,
franske eller holländske hantverkaren och de penninghjälper som
lämnas för deras hitresa!
Men det gällde ju icke blott att få in skickligt och
arbetsdugligt folk. Man måste även kunna prestera ett svenskt arbete, som
i kvalitet och prisläge kunde jämföras med de utländska varorna.
Man måste stå i kontakt med moderniteterna, icke minst i tekniskt
hänseende, man måste följa med i smakriktningarnas skiftningar.
En bland de verkningsfullaste strävandena i denna riktning var
utan tvivel utsändandet på statens bekostnad av ett flertal unga
begåvade män inom olika yrken, vilka så finge tillfälle inhämta det
allra modernaste inom såväl teknik som smak.
Jean Eric Rehn får säkerligen anses som en av de - för
landets räkning - mest räntabla av dessa stipendiater. Hans
utomordentliga förutsättningar visade sig till alla delar fylla de
förväntningar man satt på honom. I sitt stora verk Kungl. Akademiens
för de fria konsterna samlingar av målning och skulptur publicerar
fil. dr Ludvig Looström det kontrakt som Hårleman den 4 mars 1745
å svenska statens vägnar uppgjorde *i Paris med Rehn. Denne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
